Höstens svåra val: på tisdag förhandsvisar Cinemateket Jesper Ganslandts Apan. Samtidigt förhandsvisar DocLounge Plötsligt igen! Eller så väljer jag högoddsaren, förhandsvisningen av Zombieland…
Visa kommentarer (3) »
Eftersom jag inte hittat nåt släppdatum på den och det dessutom bjuds på så celebert sällskap är jag snart på ticnet jag också. Nu blir det Bear Quartet!
klona dig och gör allt
Plötsligt igen, jag tänkte köpa biljett på förhand. Föreslog medfölje för Oljan, ty han gillar ju den skäggige vispoeten och öl också.
All cred till Dragnet-Jonas.
Visa kommentarer (2) »
Lille skeptikern! Gjorde inlägget från telefonen med gissad kod, så du får gärna fixa den om lust has. Ska försöka komma ikapp Daily Show i helgen. Olé!
Njae. Tuppen var lite komisk men annars nja. Sedan funkar inte din inbäddning så om nån vill se det här och inte orkar leta kod som jag gjorde; http://www.youtube.com/watch?v=HzfNwYZt3JQ Veckans roligaste klipp är helt klart från Daily show när recessionen har drabbat rapparen Slim Thug. Onsdagens avsnitt.
Jävla gött! Mer sånt här!
Visa kommentarer (4) »
Det bästa jag sett på länge. Loves it!
ne, men kolla rolighetsteorin.se, det kommer mera!
Nu har jag. 
Finns det fler?
Sett världens djupaste soptunna?
Ledighet utbegärd, papper påskrivna. Resande till hälften omsatt från planer till biljetter. Laddningen enorm.
Torsdagen den 22 oktober bordas Jet Blue plan med destination Chicago. Hemresa satt till söndag. En av många mycket omtyckt stad som jag ser fram mot att stifta bekantskap med. Under lördagen föräras Union Center med min närvaro. Chicagos Svarthökar mot Nashvilles Rovdjur för ynka 22 dollar. 22 dollar! Ett pris som kan få svagsinnade att bli religiösa. Åtminstone sådär jag-tror-på-nåt religiösa. Vad f-n innebär det? Jag-tror-på-nåt!? Den sortens människor skall bemötas med genuint förakt. Står inte ens för sin idioti. Hualigen. Som att tycka illa om glass. Som att i oförsiktighet råka sikta på vänner med laddat vapen. Som att för skojs skull mörda kattungar.
Mellan den 5-8 november upplevs närliggande Boston via ledighet skapad långhelg. Välrenommerad lekplats som lockar. I likhet med de andra resmålen kommer mer specifika planer att dras när spektakel närmar sig. En sak är dock hemma. Undertecknad sitter i Garden när Bostons Björnar tar sig an Buffalos Bufflar. Boston blir mitt fjärde “Original Six” lag. Det femte avverkas i slutet av november. Innan dess avbryts resandet för finfrämmat.
Otto släntrar in och förgyller ett då antagligen kylslaget New York. Skall bli enormt kul att se ett bekant ansikte igen. Vad Otton har på schemat vet jag i skrivande stund inte, förutom hockey när Washingtons Huvudstadspojkar besöker MSG. Kan bli något glas…
I slutet av november infaller Thanksgiving. Det känns så amerikanskt så jag flyr landet och landar den 26 november i Montreal. Det resmål som jag ser överlägset mest fram mot. Montreal är Kanada. Kanada är en liten dröm. Kommer kännas speciellt. Får tre dagar i staden som toppas med – wait for it – hockey naturligtvis! Bell Centre för Montreals Kanadicker mot Washingtons Huvudstadspojkar. Hade fler semesterdagar funnits hade resan förlängts över den 1 december, då Torontos Lönnlöv besöker Montreal. Får suga på det sista Original Six laget lite till. Resan avslutas aningen annorlunda då jag valde att hugga ett tåg tillbaka. En dryg 11 timmar lång resa. Hoppas på vackra motiv från tågfönster samtidigt som jag ser mig själv med en kopp kaffe och en grönrutig filt i knät. Mer oväntad än transportalternativet känns filten. Kaffe och filt, brukar det vara kallt på tåg?
Sista resan innan hemresan till Sverige över jul och nyår går till Washington. 11 december möter min sätesmuskulatur bussäte för kärt återseende. Då jag avverkat huvudstaden en gång tidigare siktar jag nu in mig på museum, samt Verizon Center. Huvudstadspojkarna, mitt favoritlag just nu om inte det framgått, intar tillsammans med Carolinas Orkaner ladan för en garanterat fartfylld drabbning.
Heltidsjobb, fyra städer, fem konserter och minst sju hockeymatcher på två månader. Himmelskt hektiskt!
Visa kommentarer (2) »
Lycklig är i underkant. Jag är så jävla laddad. Skall bli så coolt. Framförallt Habs i hemmaladan!
Svin. Grävt i mitt inre efter ett annat ord men svin är det enda jag får fram. Dock fantastiskt kul för dig.
Att min nystart verkligen skulle bli en riktig nystart var jag rätt osäker på, men nu står det klart att jag har jobb några månader framöver och det är förbannat gott. Nya tider innebär på svt att “problemet” med las nu är överstökat, och det med hjälp av bemanningsföretag. Att jag nu har fått jobb är ett resultat av denna omstrukturering. Det känns något märkligt att det statliga public servicebolaget har gått in på den här snirkliga vägen, men, jag säger men, jag har fått jobb och den här karusellen har öppnat upp nya dörrar. Så vad säger man? Jobb är jobb (långsiktighet och facklig kamp skjuter vi på framtiden..).
Nu ska jag på backa teatern för att se gangsters i Gbg, ska bli gött!
heppåre!
Visa kommentarer (2) »
Tackar!
Gött att du är inne i familjen igen! Du, om någon, har förtjänat det, efter allt strul.
Varför jag uppenbarligen betraktar mig som någon sorts musikvideoconnoisseur och -missionär vill jag inte undersöka, men här kommer ett andra inlägg med ett svenskt verk som ursäkt. Andreas Nilsson levererar alltid, här med hjälp av Filip. Är det Anna Tomlin som sitter och trummar i grupp?
Visa kommentarer (5) »
Grym insats, Anna! Det såg kul ut.
det är jag! vad söta ni är.
Det är Anna. Snart kanske hon kommer och skriver det själv.
Jag fick precis ett mail från min syster med annan länk till videon och en fundering på om det inte är Anna Tomlin som sitter där trummar i grupp. Folket kräver svar!
jag sätter en slant på anna. jag tar det på handfastheten i trumslagen. hon har en speciell stil.
Sommarn är över. Semesterdagar genuint slut. Kebnekaise avklarat. Skejtävling avklarad. Inget kul att se fram mot längre. Fan vad tråkigt det är att inte ha nåt att se fram mot.
Det enda jag kan se framför mig är en evinnerlig kamp mot otacksamma pensionärssvin på jobbet. Har fått en tilltagande aversion mot “de som var med och byggde upp det här landet” som en av dem så fint upplyste mig om. Tyvärr har jag betalt för att knyta handen hårt i näven och endast utbrista i tänkande form: Det var ett jävla fuskbygge, gubbjävel!!
Min far la fram en teori om åldrande: När man är liten och är sjukt egocentrisk och egoistisk och skäller på folk utan anledning brukar det resultera i att man får nån slags bokstavskombination. Sådana försvinner för det mesta när man når vuxen ålder. Han (och jag) tror dock att det kommer tillbaka dagen efter att man fyller 65 och resulterar i köknöing, snatteri, it-handikapp, allmänt gnäll, extrem snålhet och massa annat smått och gött som jag utsätts dagligen för.
Gött att få gnälla av sig lite…
Visa kommentar (1) »
Jag är så glad att inte Alla tanter och gubbar är sådan surkukar som du syfter på. För övrigt står det nånstans att jag inte får prata om sex, politik eller vad fan det var mer när jag kör färdtjänst. Det har jag slutat med, dock ej helt. Men ibland kan man fan inte hålla sig. Nästa gång den där rassen i Mölndal säger vad han tycker igen ska ha få höra det ena och det andra. För övrigt enda kunden jag hatar i Göteborgs färdtjänst. Hat är för mig ett jävligt starkt ord och folk som har ett mentalt funktionshinder kan man irritera sig på, men inte hata. Det här är bra saker att skriva när man är packad. Yes sir. Bra att backspace finns när man stavar fel, men än bättre att bakfyllan finns för när man ska rannsaka vad man här skrivit..
Visa kommentarer (3) »
bäsch låt btw
Admin bob ftw!
Din länk hade blivit galen så jag uppdaterade den.
ha begär allan: http://tiny.cc/bFb3Y
Ingen kommentar än.
Extrem trötthet. Förkyld. 12-14 timmars pass. Imorgon inget undantag. Min senaste månad lämnar mig undrandes, vad fan hände med att slita ut en generation i taget?
Generalförsamlingen anno 2009 är enorm för undertecknad. Bevakar alla tal. Springer i alla korridorer. Rosa är mitt tillgång till allt pass. Det som inte ses och upplevs i person återberättas från insatt. Nära är närheten. Krävande är kreativiteten. Glädjen i tröttheten är absolut.
Niva skrev i en krönika att det inte finns något större än att befinna sig på just den plats i världen du helst av allt vill vara på just då. Det är där jag är. Det är inga 90 minuter plus tillägg. Det är mer än en vecka. Det är bliss.
Visa kommentarer (3) »
Ehm, det var torsdagens eller onsdagens avsnitt. Samantha bee gjorde inslaget. Sök på dailyshow.com eller ladda ner från tvtorrents.
Nix, du får gärna hala över en länk… Fick och fick. Han körde på helt enkelt. Var hyfsat tomt i salen på slutet. Delegaterna blev helt enkelt förbannade och drog… Chavez kommer in som tvåa med en dryg timme.
Båda ligger dock i lä. Tidiernas klara rekordhållare är allas vpr favoritkuban, Fidel, med över tre timmar…
Såg du The Daily Shows spoof på att Khadaffi fick prata i en och en halv timme? Mycket roligt.