jag vet att jag är sent på det men jag kan ju inte strunta i att ranka årets tio bästa skivor 2008. so here goes:
1. Erykah Badu – New Amerykah part one
Neosouldrottningen gör det igen! Mer hiphop än någonsin har hon dessutom blandat in och som jag längtar till part two.
2. Lil’ Wayne – Tha Carter 3
Inte trodde jag att detta skulle vara något att hänga i julgranen. Men minsann, Wayne Carter levererar ett riktigt bra album med många creddiga gästisar.
3. The Roots – Rising down
Mycket hiphop nu men the roots är helt klart värda en topptre-placering. Kan de göra en dålig platta?
4. Death cab for cutie – Narrow stairs
Bästa albumet hittills från dödstaxin. Förhoppningsvis får man ta del av deras musik live på någon av sommarens festivaler. Bästa spår är lätt sistalåten “the ice is getting thinner”.
5. Kleerup – Kleerup
Gillar absolut inte killen men musik kan han göra. Underbart att han blåser liv i gamla stjärnor som titiyo och neneh cherry!
6. Atmosphere – When life gives you lemons…
Efterlängtat album som inte lämnade någon besviken. I kombination med en grym spelning förra sommaren är slug och ant givna på årets album-listan.
7. Duffy – Rockferry
Som hämtad direkt från 60-talet kom denna dam in i våra liv förra året och gav oss en grym softpopplatta. Hennes honungslena röst tröstar, förgyller, ger förhoppningar – tösen har DET.
8. Portishead – Third
Jag vet att Portishead tredje alster har blivit både sågat och hyllat. Men jag gillar det. Sen om det är baserat på att jag har väntat med spänning på det jävligt länge eller att det faktiskt är ett fruktansvärt bra album kan jag inte svara på. Skivan snurrar här hemma iallafall.
9. Kanye West – 808s and Heartbreak
Jeee, kan karlen misslyckas? Don’t think so. Och jag trodde aldrig att jag skulle säga detta men så mycket hellre jag ser herr West till sommaren än hiphopfarfar Jay-z som borde ta lärdom av sin apprentice i ämnet: hur man underhåller en publik.
10. Robyn – Robyn
Så tuff hon är! Robyn Carlsson släppte sin debutplatta på egna skivbolaget Konichiwa records och lät hela världen ta del av det. Det gjorde hon banne mig rätt i. Trots att jag har det svenska exet med några år på nacken så dominerar skivan nästan skivspelartid hemma hos mig.
“Jaha” tänker ni, vad hände med Sigur Rós? Vad hände med MGMT? Och Tv on the Radio? Tja, vad kan jag säga. Vad hände med dem? De har inte spelats lika frekvent och därmed blivit nerputtade av ovan nämnda konkurrenter.
Och angående skivor som Glasvegas och annan skit vill jag bara säga: Gäääääääsp! Kom med något nytt för farao!
That’s all folks!