We can color you world

SKRIVET AV: david
14 March, 2010, klockan 14:05
2 kommentarer

Nä, men jag tycker att det börjar se bra ut nu. Färgerna börjar återvända och marken dyker upp. Den vita snön, det blå ljuset, den grå världen — det var fint och cleant, men nu suktar jag efter grälla pasteller. Tillvaron i den gigantiska rinken Sverige skänker en ofrånkomlig 45-graders nedåtriktad blick, men nu börjar folk höja hakan och se varandra. Det är trevligt, tycker jag.

Jag är i Uddevalla och firar min mors födelsedag. Lyckades dessutom klämma in fyra kundmöten i Göteborg på två dagar, måndag–tisdag. Rent näringsmässigt befinner jag mig i en brytpunkt, där gamla projekt avslutas och nya tar vid, och det passar sig ganska väl såhär i vårens begynnelse. Men mer om det professionella kommer om en vecka eller två, då jag ska gå igenom mer rörande den gråblå bajskorv i tre varv som i Bolagsverkets register bär mitt namn.

Visa kommentarer (2) »

  • david

    Jodå. Avdraget brukar gå igenom om man formulerar det som “lite skit i sängen”.

  • bob

    Jag har hört att om man äger en gråblå bajskorv får man automatiskt dra av för hygienkontroll av de anställda, stämmer det?

  • Snart kommer Volume 2, Zooey Dechanels och M. Wards andra som She & Him. Den ser jag varmt fram emot. Annat trevligt just nu är Caribous Swim som växer just nu. Likaså är det med Sigur Rós sångare Jónsis platta Go. Han kommer ju till Way Out West. Sedan ser jag fram emot Dr. Dogs Shame, Shame. Dr. Dog är årets hittills bästa upptäckt från Primavera Sounds lineup. Deras Fate från 2008 är helt klart bästa skivan jag missat de senaste tre åren. Ladda ner den här. Bästa gubbrocken sedan, erm, Felice Brothers, kanske. Jag missade Felice på Primavera för några år sedan, det grämer mig lite. Jää jää, just det, jag tänkte krypa lite till korset och här ge er min årsbästa-lista från förra året, som den såg ut då jag var på Rockcirkel-mötet, Crapify-länkar och allt:

    1. Bill Callahan – Sometimes I wish we were an Eagle. (Drag City finns inte på Crapify)
    2. M. Ward – Hold Time.
    3. Animal Collective – Merriweather Post Pavillion.
    4. Aidan Moffat & The Bestofs – How to get to Heaven from Scotland.
    5. The Xx – Xx.
    6. The Wave Pictures – If You Leave it Alone.
    7. Cass McCombs – Catacombs.
    8. The Bear Quartet – 89.
    9. Eels – Hombre Lobo.
    10. PJ Harvey & John Parish – A Woman a Man Walked By.

    9/10! Inte illa, Spotify!

    Visa kommentarer (5) »

  • bob

    Och nu kan man streama hela Volume 2 på underbara NPR (USAs SR): http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=124615798&sc=nl&cc=asc-20100315#playlist

  • Bob

    Caribous plattor växer alltid. Denna inte så mycket än, men den får ta sin tid. Jag har tilltro till matematikern, men det känns dock lite väl abstrakt än så länge. Apan! Härligt! Den får jag plocka strax!

  • david

    Och idag kom Bonobos nya. Whoopie!

  • david

    Håller med dig om “Swim”. Inte alls så katastrofal som befarat! Alltid ett bra betyg.

  • marcus

    tack

  • Olyckan var framme. Här går jag o städar i godan ro, och efter ett tags famlande bland gamla tidningar o dammtussar går jag ut på balkongen för att försöka dra loss pizzakartongen som legat under snö o is i två månader, och mitt framför mig på lundbyleden har det skett en olycka. En person bärs in på bår i en ambulans och brandbilar står standby. Jag har inte hört ett jota. Om det beror på mitt tregalsfönster (som fungerar ytterst bra) el Nina Simone på högsta volym är svårt att säga.

    Ingen kommentar än.

    Jag tycker Nanna är väldigt rolig. Och vi kan väl alla stämma in i allsången kring Comic Sans? http://fembilder.blogspot.com/2010/03/fem-youtube-framtradanden-torsdag.html

    Ingen kommentar än.

    Bakåtsträvan

    SKRIVET AV: marcus
    2 March, 2010, klockan 10:29
    2 kommentarer

    Ibland kan man tycka att man kanske borde borde förstå att saker och ting ändrar på sig? Man kanske borde förstå att allt inte bara kan vara som det vart sedans farsan var ung. Låt det vara twitter, politik, fotboll eller dagens ungdomar. Här är ett exempel på komplett galenskap:

    http://threewordchant.com/2010/02/24/why-the-internet-will-fail-from-1995/

    Det jag tycker är galenskap är inte att de misslyckas att förutspå internets succé utan att de sågar det på basis av att det är något nytt. Hur ska kommers på nätet funka utan säljare? Skit i de vetja, ingen gillar ju säljare ändå, hjälpare däremot det är fint och hjälp kan man få både i butik och på internet. Men kommersen kan ju inte funka om inte folk tvingas köpa skit de inte vill ha?

    Tyckte att det var en fin text att slänga in i diskussionen som bubblar upp här emellanåt. Twitter osv kanske är skitfett, det kanske bara du som inte förstått vad du ska använda det till eller så är det inte för dig? Huruvida det är intressant att läsa skiten är ju en no brainer. Antingen väljer du att läsa det eller så slipper du, poängen är att saker ändrar sig och jag ser ingen anledning att dödförklara saker innan man förstått vad det är…

    På tal om bakåtsrävan lyssnar jag på Oasis idag, jag gillade inte Oasis när det begav sig, men jag ligger också med en delay på 15 år i mitt musiklyssnande. Och nu kom en ny Spotify-reklam som fick mig att ta av mig lurarna, fy helvete vad irriterande den var!!! Det kan vara den som får mig att skaffa premium…

    Visa kommentarer (2) »

  • bob

    Om journalisten tyckte att det var fullt av data 1995, undra hur han ser på alla bloggar idag. »Every voice can be heard cheaply and instantly. The result? Every voice is heard. The cacophany more closely resembles citizens band radio, complete with handles, harrasment, and anonymous threats. When most everyone shouts, few listen.« Jag tycker också det är rätt svårt att sålla, när jag bestämt mig för att läsa nåt tenderar jag att läsa alltihop, det tar en jävla tid. Jää jää, för övrigt är det gött med en Whatever-dänga ibland, jawohl!

    »Half of the people can be part right all of the time
    Some of the people can be all right part of the time
    But all of the people can’t be all right all of the time
    I think Abraham Lincoln said that
    “I’ll let you be in my dreams if I can be in yours”
    I said that«
    Bob Dylan.

  • frasse

    Oförsvarstal: Jag är helt med dig att det är dumt att avvisa något för att det är nytt. Men nu är det så att jag är den mest gubbiga av dom gubbiga. Så det som kommer ifrån mig är inte alltid helt nyanserat, men väl så behövlig information om man ser det hela utifrån ett större perspektiv (typ utifrån vad internet är, och vad det är bra för för att väga för o nackdelar). Pessimisten behövs! Jag har tex svårt för att internet är överfyllt av information, och jag kan känna mig vilsen i det där. Var börjar det och var slutar det. Jag behöver riktlinjer (här är jag nästan lika gubbig som farsan som avfärdar precis allt som har med internet att göra. Det gör iallafall inte jag). Jag tycker det finns mkt skit på internet och samtidigt finns det en hel del bra grejor. Det finns alltid två sidor, som med Twitter tex där frihetskämparna i Iran och utsatta människor i Haiti har kunnat förmedla sig med detta verktyg. Sen finns det ju naturligtvis gråzoner, allt måste ju inte vara på liv o död. Internets fördelar utnyttjas genom att sålla effektivt. Själv är jag dålig på att sålla, och kanske därav uppstår pessimism.. Jag är en långsam person och jag gillar långsamhet och det är lite motsatsen till vad jag tänker att internet är idag. Imon kanske det ser annorlunda ut (även för gubbar).

  • Oh, spanarna. Oh, Jonas Hallberg, som gör en lovsång till dokumentären, och dokumentärens utomordentliga förmåga att visa hur det är att vara människa, och med denna växande insikt kommer också resurserna växa för filmarna. Må detta bli en sanning!

    Ingen kommentar än.

    Varför är det så evinnerligt tråkigt att damma bokhyllan, och tvätta toaletten, och diska? Detsamma gäller betalning av räkningar. I första hand handlar inte det tråkiga att bli av med massa pengar utan själva göromålet. Raka sig är tråkigt. Borsta tänderna är tråkig, och ändå måste jag borsta dom så väldans länge och noga (jag har nån slags knäpp när det kommer till tandborstningen). Men när allt väl är gjort känns det som en storvinst. Man är värd något. Som tex att slappa framför soffan och vräka i sig en chipspåse, för att sedan må dåligt över överfylld mage. F.ö. känner jag en svag känsla av ånger inför mitt svar på Chrilles inlägg här nedan. Det här är ju ytterst privat egentligen, och vem gläder det? Är det skillnad på vad som skrivs här på heylisa jämfört med Fejsbok?

    Visa kommentarer (10) »

  • frasse

    Fin konkretisering!!

  • frasse

    Christian: Nu ska jag försöka konkretisera det här. Mitt utfall mot den övergästa privatsfären gällde inte dig, utan snarare människor (i mega plural) som jag halvkänner, som viker ut sina liv på Fejsbok i miniformat. Vad det gäller dina inlägg så uppskattar jag öppenheten och det ärliga uppsåtet, vilken orsaken nu än må vara, vilket kan förklaras med att jag känner dig (och alla andra här på heylisa) bra mycket bättre än majoriteten av fejsbokfolket, vilket också gör att jag bryr mig mer om vad som skrivs här. När man har nåt viktigt att säga här på heylisa så slänger man inte ur sig det likt statusrad i två meningar (för det mesta. och obs, jag är inte emot kortinläggen – på heylisa). Grejen med FB (o twitter) är känslan av masspsykos. Denna massa som hela tiden är uppkopplad och uppdaterad. Det är som om vi fångat in oss i ett eget kontrollorgan. Det är vi själva som övervakar. Det är en enorm tjänst till Storebror. Jag hörde nåt om nån forskning om fejsbok där man hade räknat ut hur mkt tid som förloras i o med FB, o synnerhet i arbetsgivarpersoktiv. Det lät som mkt förlorad tid, främst pga att man hela tiden måste starta om med det pågående jobbprojektet efter avslutad FB-session, och det tar tydligen mkt tid o energi.. jaja. Varför denna ständiga vardagsrapportering? Minut per minut. Jag förstår inte. Och undra när de första fallen gällande FB o tvitterabstinens kommer? Men däremot när det kommer till Iran tex, där kommunuikationen utåt är stängd, är twitter ett väldigt nödvändigt verktyg mot just Storebror. Det finns två sidor av allt, och det är väl det man hela tiden bör tänka på.

  • marcus

    haha, det tycker inte jag.

  • Christian

    Jag är en idiot.

  • marcus

    jag tror ju inte de där stålarsarna existerar, om folk går med i en grupp på facebook genererar väl inga pengar?

  • Christian

    och jag antar att de flashbackansvariga vare sig köpte eller kopulerade de döda for real; så vad hände med stålarna? underlättar flashbacks fortlevnad?

  • marcus

    det är det jag hört

  • Christian

    Var det Flashback (!?) som skapade facebookgrupp som avsåg att skänka pengar till Haiti men därefter investerade i döda kroppar för nekrofilisk aktivitet?

  • marcus

    Men backlashen du pratar om Bob är ju bara en mekanism av kommunikation. Man kan ju även använda den till gott, tänker på nr flashback skulle skänka pengar till Haiti offren, det lärde förhoppningsvis en å annan att man behöver vara lite källkritisk ibland :)

  • bob

    Skillnaden är att google hittar hit och tar den där informationen och lägger den i mappen Frans H K. Facebook har sitt egna katalogsystem vars lösenord inte Google har – än. Det blir lite svårt att hålla isär de här inläggen nu, men jag väljer att svara här. Jag har en idé om att tid är det mest värdefulla hos folket. Om man upptar folks tid med trams har de inte tid att göra nåt konstruktivt och progressivt. Förr var tvn det givna medlet för att hålla folk lugna, nu har sociala medier gått om. Enda backlashen är att man kan starta grupper och om man lobbar väl, lobba sig hela vägen in i riksdagen (hur går det för den där Abele egentligen?)

  • Oh & Aha

    SKRIVET AV: david
    18 February, 2010, klockan 21:10
    Etiketter:
    1 kommentar

    Oh.



    Aha och fortfarande oh.

    Visa kommentar (1) »

  • frasse

    Ohlala!

  • Borde skriva ett riktigt inlägg. Finns mycket att skriva om. Men nu nöjer jag mig med att nämna att jag blir kvar i Göteborg i ca 2v till. Vill det umgås så är det läge nu… Kanske skulle jag som lägenhetslös styra upp en tillställning? Det slog mig nu… Återkommer i det senare ärendet…

    Visa kommentarer (2) »

  • Christian

    grattis på den stora dagen!

  • Just det, må det icke krocka med OS.

  • Blod svett och tårar

    SKRIVET AV: marcus
    17 February, 2010, klockan 14:11
    7 kommentarer

    http://www.engadget.com/2010/02/16/hands-on-with-tats-dual-screen-phone-concept-and-augmented-real/

    Där ser ni frukten av mitt hårda arbete det senaste taget, det kulminerade med panik och en 20 timmars lördag på jobbet, kom hem vid 5 på lördag natt, lämnade iväg devicen till chef på väg mot Barcelona 06.00. phew

    Visa kommentarer (7) »

  • david

    Det var det bäste.

  • marcus

    dubbelskärmen si

  • david

    Ruskigt imponerande. Man blir avundsjuk. På ett fint sätt.
    Jag antar att det var dubbelskärmaren och inte AR-Heron som var ditt projekan?

  • marcus

    precis, finns en anledning att lars inte blev tillfrågad…

  • christian

    jo, det är jag och ul ja. skönhet säljer ju så jag förstår att du frågade mig.

  • marcus

    jepp du är med i demot. tyvärr betalar jag bara stim i korv med bröd, å sånt äter ju inte du så vi kan diskutera en lösning när jag kommer upp, jag misstänker att en öling vore skälig ersättning?

  • Christian

    jag såg, i filmen, ett foto på ulrika. jag är också med va? isf kan du skicka mina photo-stimpengar till mitt bankkonto. det är ok.