Spanade på Power Play (Sportbladets hockeyprogram) på lunchen idag. Bröderna Sedin hade inte sett solen i Vancouver på tre veckor och räknade inte med att se den förrän det slutar regna någon gång i mars… Du ligger i lä!

Kid Icarus-stylee.

Doh, det hade jag ju visst! Det är ju samma avsnitt som Fjurg Van Der Ploeg slår Peter i en Schpupel-match — min all-time favorite!

Haha. Hade faktiskt inte sett det avsnittet. Jag älskar Stewie. Nu vet ni det.

http://www.youtube.com/watch?v=8j7xR6ld8ks&feature=related

Classic, David.

Kul att höra att hon mår bättre! http://www.youtube.com/watch?v=aMS0O3kknvk

Ja, Tyskland var en märklig resa. Shelley bor med en kille som heter Adrian. Hans mor är från Texas och farsan en jubeltysk. Tillsammans gör de vin.

Den ingifta Texasfrugan?

Brilliant!

Ah, de är bäst, überbäst. Till och med den ingifta Texasfrugan här tyckte det var roligt. Tack för utfyllnaden av Peep Show-abstinensen..

Gubbe eller ej. Min poäng med 50-talisterna var att jag har svårt att se hur vi så kallade ynglingar idag ställer kl på 05:00 bara för att i tofflor gå ut och hämta in tidningen, för att med en kopp kaffe hinna läsa igenom densamma innan jobbet hägrar en tisdag.
Visst, arbetslösa eller personer utan tider att hålla finner säkerligen ro i en morgonstund som så sakterlgia övergår i lunchtid. Är det just arbetslöshet, senarelagda arbetstider dom är morgontidningarnas räddning?
Nu låter Det som om jag aldrig öppnar GP men sanningen är den att jag avnjuter alla 23 delar varje helg. Detta får gärna ta timmar tillsammans med te och ägg.

Marcus: Det är helt irrelevant på vilket material det tryckta ordet trycks. Men som Frans poängterar, jag tror också att det finns en negativ utveckling av att det välunderbyggda åsiktsutspelet reduceras. Som jag tror att den enskilda bloggen, eller whatever det är, har svårt att svara upp till.

Men heller är det alltid att föredra att någon mossig kärring såsom exempelvis Britt-Marie Mattsson sitter på sin höga häst och basunerar ut vad vi bör veta (om amerikansk politik). Så jag är kluven.

Kanske är framtiden samverkande bloggosfärer. Eller snarare: Kanske är framtiden att fixa en mekanism som sorterar bloggar på ett ännu enklare vis än vad som sker idag. Ett klick där, och vi har alla varierande inlägg från en given bloggosfärs tyckare om ämne X. Som Newsmill, men bättre, annorlunda (mer reportageliknande grejer) och mindre åsiktstyckande. Först då tror jag att “den individuella människans journalistik” kan mäta sig med bifftidningarnas genomslagskraft. Nu är det för mycket jag skriver om det här och det här och kolla vad bra jag är, se vad jag profilerar mig, jag finns, anställ mig, över bloggen. Inte alla, men många iaf.

Iaf i de ämnen som tidningar idag skriver någorlunda intressant om, skulle annan journalistik kunna vara värt. Fast å andra sidan, vem pröjsar? Tja, jag vette katten egentligen.

Vad fanken. Vi måste ju ha nyheter. Vi måste ha möjlighet att producera dem utan trams, flams och glam. Tänk om, å gud förbjude, hela medievärlden blir gratistidningar. Då blir vi ju som Kina. Med skillnaden att mammon och inte Kuomintang bestämmer vad som skrivs.

Chrille: För att vara resonlig, jag är inte mot tidningar, givetvis har de sitt syfte, som både är nöje och samhällsnytta. Det jag är mot är det jag möter när jag säger att jag tycker att de är skit, vilket inte har hänt i denna tråd, och det är att folk är blir så högtravande och tycker att det är närmast en plikt att hänga med i det bruset.

Det hela för mig handlar om fult och fint. Att tidningar anses så fint att läsa, lite som film och bok. Varför skulle det vara bättre att läsa boken än att se filmen? Gillar man formatet bok vinner väl det, gillar man formatet film vinner väl det.

Det som sägs här tycker jag är helt vettigt, olika människor gillar olika brus.

Jag spinner vidare på min generalisering, som inte gäller internet i stort utan utvecklingen inom journalistiken. Och det handlar inte om att vi ska vara utan det ena eller det andra. Tvärtom, jag står för mångfalden, men som det ser ut nu så profiterar det korta formatet på det långa, och det är inte bra. Säga vad man vill men den granskande journalistiken är faktiskt en av vår demokratis grundbultar. Om inte politiken och ekonomin granskas av en frigående part så får vi problem.

Då kan man ju tycka att journalistiken får hitta nya utgångspunkter och nya former för att göra sig hörd (vilket är vad som händer nu), men journalistik är inte konst. Enligt mig så skiljer sig de två åt på så vis att konsten gynnas av att hela tiden leva i förändring, men den granskande journalistiken handlar mindre om form och mer om innehåll. Ett innehåll som ser till att våra politiker inte går banans. Italien är ett lysande exempel på ett politiskt och medialt experiment som gått åt fanders. Sen tror inte jag att några bloggare kan ikläda sig rollen som granskare av den kalibern som morgontidningarna idag utgör (el utgjorde..).

Jag tror heller inte folk tycker att demokratin är något gammalmodigt som borde hottas upp, men indirekt är det vad som händer när den granskande parten måste dra ner på verksamheten.

/Gubbväldet

Marcus, du är ju lika oresonlig som jag när vi diskuterade boxnings eventuella förtjänster. Är det på pin kiv, eller ser du inga som helst bra grejer (eller otillräckligt med bra grejer) med en morgontidning, som en publik > 50 kan ta del av?

Jag gör en helomvändning och joinar gubbgänget, jag har blivit överbevisad, tidningar is the shit:

http://www.thepencilfactory.org/

Folket på Aftonbladet och Svenska Dagbladet mår skriva skitkasst men deras papper verkar ligga i tiden:

http://www.oslobors.no/markedsaktivitet/stockOverview?newt_graph-stock_tab=12months&newt__ticker=SCH

Ge mig ett bättre argument.

Folket på NY Times må skriva duktigt men deras papper verkar inte ligga i tiden:

http://www.businessinsider.com/new-york-times-stock-now-costs-less-than-sunday-paper-2009-2

sen när det gäller lill så prenumererar du väl på det epitetet sedan äta gött, dricka gött. Vet inte om det är möjligt att ändra på.

Jag får, helt oförtjänt, klä skott här eftersom jag gillar att läsa tryckt morgonblad och ser att det finns ett värde i det. Exempelvis finns, iaf i GP, Världens Gång med sina kåserier. Familjesidan med ett mycket intressant personporträtt om dagen. Annonser för hushållsnära tjänster. Med mera. Med mera. Sånt kommer inte per Twitter.

Nej men för bövelen. Jag säger ju som er andra. Det finns olika kanaler att eftersöka för olika typer av informationsinnehåll. Den som inte inser det, och ingen annan, är en mossig pensionist.

Det går ju inte att konsekvent gnälla på morgontidningen. Stega upp på New York Times redaktion och säg vad du här säger och kom tillbaka rak i ryggen och du är antingen en åsiktsmässig titan eller lika oresonlig som bokstavsvänstern. Att varken GP eller Sydsvenskan eller DN eller SVD eller vad fanken som helst håller måttet på flera fronter är ju deras problem. Inte morgontidningen som begrepp.

Medierymdens kvalitet borde la inte vara ett nollsummespel änna.

jag orkade läsa hela. min poäng med vad jag vill ha sagt kan nog kokas ner till att jag hatar stagnerande. om folk nu gillar att läsa sin morgontidning så go ahead. Jag tycker också det är jättemysigt en gång i månaden. Dock så känns det som det behövs nån med lite eld i arslet i den däringa branschen.

När kommer tidningarnas Spotify? Fatta att jag inte vill ha ett helt träd uppskuret i enskilda ark med vad en redaktion har valt ut som viktigt för mig.

Och angående format är det inte så enkelt som att bara säga att tidningar är långt och internet kort. Mycket av det jag läser på internet är ganska långt, ganska ofta länkar det vidare till liknande artiklar, föreläsningar eller rapporter. Så jag har en möjlighet att bilda mig en egen åsikt snarare än att hoppas att den mallige journalisten på det blad jag valt att få hemskickat ger mig detta.

Föreställningen om att internet är ytligt, twittrigt och enkelt är kanske inte helt rätt?

Jag kan sålla mig till Hisingsgubbarna. Det finns inget trevligare än att läsa GP på morgonen, med kaffe, ägg, rostade marmeladmackor och som hör till en go frukost. I en ABCdokumentär fick jag reda på att jag är en introvert person (har svårt för att ta in information när jag läser i bullrig miljö). Trots det har jag samtidigt på p1-morgon när jag läser morgontidningen, och det ger väl ännu mer gubbpoäng. Det värsta jag vet är att läsa på internet. Jag ogillar att läsa från en skärm helt enkelt. Och nu har man börjat lansera digitala böcker gubevars (bokplattor el vad det heter). Var är vi påväg!!

Man skulle kunna tolka meningskiljaktigheterna som en generationsfråga, eller bara tycke och smak. Men om man ska gå rakt på sak, så erbjuder de nya digitala informationskanalerna en snabbhet som verkar falla de flesta på läppen (som ex så har det släppts böcker i kortformat på twitter). Och med snabbheten tillkommer automatiskt det lättåtkomliga korta formatet, som helt enkelt säljer lättare. Och som gubbe tycker jag det är en ganska så trist utveckling. Men visst, jag kan hålla med om att tex nyheter inte behöver bestå av långa reportage. De vinner ofta på det korta formatet. Men när en hel kortformatsrörelse, påhejad av och med och genom en kapitalsugande elit, styr informationsutbytet (vilket det allt större hotet mot morgontidningarnas död talar om – varför ska förresten en morgontidning ha en webb-tv? finns det överhuvudaget någon tidning idag som inte också är en tv-kanal?). Vad händer med det längre formatet då?

Fy fan va gubbigt va, och på tok för långt!

haha, är det så crille, är det så, är det så? ska det va så? är du den yngsta gubben på hisingen? jag känner att en förklaring till uttrycket “rog” är på sin plats…

Men Chrille, är inte så att du och Olers är de yngsta gubbarna på Hisingen?

Jo alltså- mitt inlägg i debatten var måhända lite onyanserat- som fidde och ni andra antyder finns ju förstås bra ingredienser i kvällstidningarna också.helt klart. Dålig journalistik är bara så fett störande.

På tal om det- var det någon som såg gårdagens Janne josefsson- dokumentär på SVT(!)?(Finns väl antagligen på SVT-play.) Vet inte när jag var så upprörd senast- ECT, dvs behandling av svår depression var hursomhelst på temat. Man visade exempelvis svartvit skräckfilm från 50-talet med folk som låg och skrek med elektroder på huvudet. Man kan ju fundera på varför man inte istället valt att visa hur det faktiskt går till- och jämfört det med hur man behandlar t.ex. hjärtflimmer(i princip samma, odramatiska skit). Kontentan av min harrang är att de sänder en grovt vinklad dokumentär som skrämmer upp folk och dessutom häcklar en redan sargad psykiatri-kår- på SVT.
På kanal 5 visst, men SVT. Lurigt det där när granskning vinklas i medier som borde vara neutrala- Svårt att veta vad man får.

Jag läser då prompt morgontidningen varje dag. Och jag är 80-talist. Kan man inte, som en förlängning av Davids argument, helt enkelt konstatera att olika medier är bra på olika saker och att de kompletterar varandra där varje användare nyttjar sina respektive mediekanaler med individuell vetskap om vad man får. Att enbart säga morgontidning är tråkig, kvällstidning sensationslysten och att nätversion håller med ljug har i sig sälvt lite trött gubbe över sig.

Jag håller med Figge.
Morgontidningarna känns trötta och på något sätt inte så up-to-date.
En del av skiten som kvällstidningarna får ta emot är väl för den delen befogat, men knappast 100 % av den.
Ser man på kvällstidningarna (läs: Aftonbladet) så har mycket av tidningsjournalistiken övergått i någon hälften jobb-, hälften privatbloggandejournalistik (läs: Bjurman, Laul osv).
Internets framfart där “läsarna” numer blir “tittare” i diverse kvällstidningsinternetwebbtvprogram.
Den nya typen av kvällstidningsjournalistik tilltalar mig. Nätet med bloggar och andra sociala medier. Gensvaret blir så mycket snabbare.
Morgontidning i all ära, men de är inte så tilltalande att jag går upp en timma tidigare varje morgon för att läsa dem. Känns som 50-talisterna är de sista i detta släkte….

Allt man behöver veta som är värt att veta finns på Text-TV. I synnerhet 377. Det vet alla, oavsett bildningsgrad och ämnesintressen. Dessutom är det statligt, gammalt och fulsnyggt. Tre av tre nödvändiga.

Aftonbladet och expressen alltså- fuck that shit säger jag.

Upprörs inte sällan av skrämselpropagandan. Folk tar trots allt till sig av det- får ej försumbara konsekvenser som man inte minst ser på akuten och på vårdcentralerna(för att inte tala om alla som stannar hemma med sin ångest). Om aftonbladets redaktör i själva verket är spion med hemlig agenda att slå ut svenska samhället så är han/hon exemeplvis helt rätt ute när de löpsedel efter löpsedel skrämmer upp folk med vaccinbiverkningar. Eller varför inte “så vet du att du har den osynliga sjukdomen”. Skitjournalistik får konsekvenser- på individ och samhällsnivå.

Givetvis finns det talangfulla, creddiga journalister och krönikörer på alla stora tidningar, men när redaktionen väljer att även trycka in undermåligt underbyggda artiklar vars syfte bara är att skrämma folk till att köpa tidningen, skräms i varje fall jag bort.

Håller inte med om att den bästa journalistiken finns hos morgontidningarna. Exempelvis är de allra bästa krönikörerna ofta knutna till kvällstidningar (på sportsidorna är det extremt mycket på det viset).

För mig känns kvällstidningsgnället rätt överdrivet. Att säga att det bara är sensationsjournalistik är att göra det väl enkelt för sig. I kvällisarnas hemsidors fall stämmer det, men i pappret håller jag faktiskt inte med.

För mig är ju såklart Sydsvenskan det främsta exemplet. En tidning med mätta och malliga journalister som lever på ett rykte de för länge sedan borde ha tappat. Deras sportredaktion är en förklaring i sig till varför folk slutar prenumerera.
Ändå anses Sydsvenskan som oerhört fin, vinner priser etc. Kanske är det för att konkurrensen i Malmö är rätt svag (Skånskan och Kvällsposten är två riktiga ruggugglor). Eller så är det – precis som det antyds allt för ofta – kvantiteten texter hos en morgontidning som för den att framstå som så oerhört informativ.

Äsch nu blev det en jävla massa textblaha igen. Hade varit kul att samtala om det via den beprövade öppna-munnen-metoden. Blir bättre då, tror jag.

You had me at Google Reader. Men handlar det inte lite om vilket branschintresse man har och vilka nyhetskanaler som är viktiga för just det?

Klappar ens hjärta för samhällsdebatt, politik och journalistik finns prestigen och eliten hos morgontidningen. Bryr man sig mindre om ovanstående och lapar data-technique eller något annat ämne med mindre anor får du det bästa/fräschaste innehållet från, typ, Engadget och inte GP Teknik.

Jag föredrar alltså det senare, då det passar både mitt intresse och mitt sätt att ta in informationen. Men vill jag ha senaste nytt om undergången vänder jag mig givetvis till Aftonbladet.

Synd att du kommer när jag drar… Är tillbaka till Wolfmothers spelning på söndag. Skaffa en biljett och meddela mötesplats om du är kvar/pepp. Efter måndag är det hyfsat normalt (Otto kommer hit…)

“Ursäkta, jag är totalt jetbajsad.”

Hahahahahahaha!

Se till att inte bajsa på 48 timmar så passar du in utan problem. Ha kul!