Jag och Elin var på Sicilien förrförra veckan. Det var en välbehövlig resa och semester i ett sagolandskap där den goda maten blev varje dags stora händelse. Bilden ovan kanske inte avslöjar Siciliens kulinariska smaksensationer, men jag kan lova att det var något extra.
Det här är staden Cefalu, dit vi tog oss från Palermo. Som alla småstäder på Sicilien är även Cefalu ett pitoreskt mekka. Här regerar gubbarna. Till höger i bilden ser vi två av dom. De finns överallt, i synnerhet på torgen. Om man ser till de små byarna på Sicilien så kan man få uppfattningen av att det endast bor gubbar här. De går ofta i flock, arm i arm. Myser, diskuterar och äter glass! Kvinnorna eller snarare gummorna däremot kunde man få en skymt av på balkongerna. Där tvätten skulle in eller ut, eller så kanske lägenheten skulle luftas. Tydlig fördelning helt enkelt!
Vi hyrde bil från Palermo, och styrde kosan upp i bergen genom ön ner till sydkusten. På en turistinformation i Cefalu frågade vi om tipps på fina vägar över bergen, och fick till svar att “Nej, för guds skull, där kan ni inte åka. Åk tillbaka till Palermo, o ta motorvägen neråt”!!! Helt vettlöst, enligt oss. Här finns ett makalöst landskap, som inte liknar något annat, och på vägen de mest sagolika små bergsbyar, och de hävdar att vi ska ta motorvägen!?? Och bergsvägarna var det absolut inget fel på, så vad är felet?
Gränd i medeltidsby någonstans mellan Cefalu, och sydkusten.
Götheborg syns i vänster kant, o älvsborgsbron i höger. Från pittovyer i Italien till Göteborgs framsida.. Efter Sicilien väntade vardag, Bob och en vår. Underbart. Igår skejtade jag in nya betongparken vid Färjenäs, och tog sen en kaffe på Eriksberg med tidning och ett vårligt hoppingivande sinne. Promenerade därefter hem, och lyssnade på Kino på podden. Ett väldans bra radioprogram om film, som inspirerar och skapar lust. Känslan av att jobba med film kändes så uppenbar, och självklar på nåt underligt vis (det gör den inte alltid). Mitt stalltipps är i vilket fall som helst programmet om filmmusik från nån gång i vintras.
Broa i fett motljus från södra älvstranden!
Bob i fet grimas på Kville biljard.
Visa kommentarer (2) »
Jodå, mkt pitto, men jag föredrog de mer isolerade byarna i bergen. Och Trapani (som vi inte såg så mkt av, men det verkade lovande). Men att man kunde rida i Cefalu visste jag ej.. det får bli nästa gång, utan snuva..
Var i Cefalu häromåret! Bästa resan på länge. Håller med om gubbarna och glassen=)
Mitt starkaste minne är en ridtur i bergen- höll på att dö av allergisk chock. Tog mig en och en halv timmes fräsande och nysande på hästryggen innan jag fattade att det var hästen som höll på att ta död på mig(och inte skitstark italiensk pollen).
Med på resan hade jag ett stycke toalettpappers-ark. Gentilt det.
Men som sagt, väldigt mysigt ställe
For ovrigt hqtqr jqg frqnskq tqngentbord sqnqr so, qtt snqbel-q kqn ,qn tryckq till utqn nqgrq shift- eller qlt-tqngenter;
Visa kommentarer (5) »
Vi borde blanda Praise You och den har och upptrada pa Frolunda Torg. Heylisa 3.0; interpretiv dans.
åh jag tycker om!
Om jag ändå kunde. Momma won’t let me. Kom hem istället, ditt as!
Well, det var bara Fiya som jag älskade från förra skivan och den var allt med i en kvartalsrapport… ^_^ Och ja, kom och se henne på Primavera nu då!
Precis vad jag behövde denna sena timme! Varför har du inte tvingat på mig detta fantastiska tidigare?
Flaming Lips senaste låt har släppts på youtube i 12 olika filmer som ska spelas upp simultant. Då behövs det 12st smart phones och är det något som finns på mitt jobb så är det smart phones så idag samlade jag ihop 12 pers så testade vi konceptet. www.youtube.com/flaminglipsfree
Det var ganska roligt men även ganska smärtsamt, med olika responstider vid knapptryck och olika metoder för att cacha filmer så tog det ett par försök att få det rätt. Och när man väl fick det rätt så är det ju noise rock som spelas så man står där och tänker “jaha, synkat oljud…”
Visa kommentar (1) »
WTF! Inget mail från dem om det, muppar. De släppte ju Zaireeka för femton år sedan som man måste spela fyra skivor samtidigt för att uppskatta. Ärligt talat ingen hit, men det är ju kul att de fortsätter leka. Jag har en tanke om att de eventuellt kommer ändra sin “galnasta-jävla-konsertupplecelsen” lite snart då de i sommar spelar hela Soft Bulletin i London. Den plattans turné kommer jag ihåg att Lokko sa var löjligt tråkig, med en pretentiös Wayne med fejkblod segandes igenom låtarna. Jag antar att de lärde sig en läxa och efter Yoshimi har det ju rullat på i åtta (tror jag) år nu. Men det är ju fortfarande skitkul, ta dig en trip till Barca i slutet av maj vettja. Ses där!
Här kommer min bandlista på snygga namn, banden råder det dubbel mening om:
- Obligatorisk tortyr
- Totalt Jävla Mörker
- Apati
- Aktiv dödshjälp
- Japanische Kampfhörspiele
- Krieg
- Fuck off and Die!
- Vapenlicens
Så jävla grymma namn, det jag gillar är att det liksom har kramats ur läskigheter till den milda grad att man har blivit saklig. Här kommer tre egna förslag:
- Gevär
- Fruktansvärd ångest
- Avfall
- Turist köper barn
Sen kommer man ju osökt att tänka på tidernas bästa låttitel… För er som inte visste så är det “Killed by death” av Motörhead.
-“Okay guys, we need to sound real evil, sing about something that will creep the shit out of people”
-”Let’s sing about death” (won’t cut it, your grandma will die, that is not scary enough)
-”Lets sing about getting killed” (kinda scary but has been done before)
-”How about getting killed by death” (wtf does it even mean? i think we are on to something here…”)
Visa kommentarer (8) »
köttgrottorna är förvisso kanske ett bra bandnamn, men jag tycker inte att det låter så farligt.
Köttgrottorna då?
på något paradoxalt sätt tror jag lemmy är en av få personer som lyckades ta sig genom 80-talet med någon sorts värdighet. det paradoxala ligger i att han inte hade nån varken före eller efter…
Bilden är Fedda upp i dagen, om si sådär 20 år. Cool snubbe.
Och då hade jag inte sett Bobmedbarniknätbilden.. Makalöst Bob!!
Haha. “Turist köper barn”. Kan bli en klassiker.
The robed groper. Du får nästan skriva något om ditt möte med munken här också, tycker jag. Med Heylisa-exklusivt innehåll.
Marcus, mycket uppskattad lista. Det är smidigt att kunna ta del av det enda positiva med punken utan att behöva konsumera den själv. Förväntar mig uppföljande lista gällande dito albumtitlar.
Jag undrar var du fick den sista namnidén ifrån. Jag vill således lägga till:
Homomunk.
Fjärde kvartalsrapporten 2010.
8 February, 2011, klockan 11:40
Etiketter: Ariel Pink's Haunted Grafitti, Babe, Billy Bragg, Black Lips, Bright Eyes, Chris de Burgh, Fruit Bats, Glasser, Glenn Kotche, hajen, Håkan Hellström, Idiot Wind, Jane Birkin, Konono N°1, kvartalsrapport, Malcolm Middleton, Nick Cave, Paul Simon, Red House Painters, Serge Gainsbourg, Spacemen 3, Sufjan Stevens, Talking Heads, terror, the national, The Smiths, Tindersticks, XTC, yo la tengo
7 kommentarer
Jag hade ju inte tänkt göra nån kvartalrapport för slutet av 2010, men men, här kommer den ändå. Och ni, mina kära heylisor som inte fattar varför jag gör dem, det finns folk som addar mig på last.fm för att de gillar dessa tips. Jää jää, det är som vi kommit överens om: skriv vad fan du vill!
Jag sitter för övrigt i ett hotellrum i Nha Trang och missar solen idag. Så är det när man är internetförtappad. Jää jää. Torrentfilen finner ni här. Hjälp mig gärna att seeda då jag inte har möjlighet att göra det hela tiden.
Ariel Pink’s Haunted Grafitti – Round and Round
Na-na-na-na!
Babe, Terror – Summertime our League (Four Tet Rework)
Vete fan om den här verkligen platsar som en fyra, men men. Originalet är inte värt mer än en tvåa.
Billy Bragg – Ideology & There is Power in a Union, Chris de Burgh – Lady in Red, Nick Cave and the Bad Seeds – Jacks Shadow, Paul Simon – Graceland, The Smiths – Panic & Unloveable, Spacemen 3 – Losing Touch with My Mind, Talking Heads – Wild Wild Life, XTC – Dear God. Yo La Tengo – Living in the Country.
Jag gjorde ett blandband (ja, ett C-90) till Camila när hon fyllde år. Hon är ju född 1986 så det blev ett band med bara låtar från detta lågvattenmärke till musikår. Egentligen borde det bara vara hela The Queen is Dead och Bigmouth Strikes Again som utfyllnad. Men det är ju inget blandband. Det var en rolig utflykt i musikhistorien där jag bland annat lärde mig att Radiohead tog sitt namn från en låt av Talking Heads. Så så.
Black Lips – O Katrina!
Se Scott Pilgrim vs. The World! Bra skit och jävligt bra musik!
Bright Eyes – Cooyote Song
Och nu har hela skivan kommit. Yay!
Fruit Bats – Tegucigalpa
Hittade en turné-cd med Fruit Bats där den här fina fanns.
Glasser – Mirrorage
Ni ska väl till Barcelona och Primavera i år?
Håkan Hellström – River en Vacker Dröm & 2 Steg från Paradise
Jag gillade verkligen den nya Håkan-skivan. Bästa sedan debuten, som för övrigt är 2000-talets bästa svenska skiva, eller? De däremellan brukar ha några bra spår, men inget har ännu kommit i närheten av första skivan i mitt tycke.
Idiot Wind – Uranium
Sjukt duktiga Hajen har bytt namn. Efter en go gammal Dylan-låt. Fint så.
Jane Birkin et Serge Gainsbourg – Je T’Aime Moi non Plus
Finns det nån porrigare låt?
Konono N°1 & Glenn Kotche – Traducteur de Transmission
Från en samlingsskiva (“Tradi-Mods vs. Rockers – Alternative Takes On Congotronics, Vol. 1″) där folk som inspirerats av afrikansk musik (som alla indiemusiker gjort det senaste åren ger nåt tillbaka. Typ.
Malcolm Middleton – Love Comes in Waves (live in Zürich)
Gamle Arab Strap multiintrumentalisten sköter sig även i Schweiz.
The National – You Were a Kindness
Hittade en “expanded edition” av High Violet där denna fina fanns med. Spelar också på Primavera. Kom kom!
Red House Painters – Michael
Denna fina har jag lyssnat på många gånger, men jag hade faktiskt aldrig lyssnat på Down Colorful Hill, som Olof S hade som favorit bland RHPs verk.
Sufjan Stevens – Casimir Pulanski Day
Mys. Jag har fallit för Sufjan till slut.
Tindersticks – Can We Start Again?
En av Tindersticks allra bästa låtar!
Visa kommentarer (7) »
C: Spela filmen? Hm, måste jag förgöra dig då? ^_^
Se Scott Pilgrim vs. The World?! Spela säger jag. Sjukt svårt fast roligt tv-spel.
Och då hade jag inte sett Bobmedbarniknätbilden.. Makalöst Bob!!
räddade den här morgonen
Nu kan du gott dra dig tillbaka och leva på den kommentaren resten av Internet-livet, Marcus.
Hahahaha. Kan vara den roligaste kommentaren på heylisa någonsin.
kanske den mest stötande bilden någonsin på heylisa och då räknar jag in den där du stod naken med sylt i håret. Det ser ju för fan precis ut som du köpt ett thai barn av en mycket nöjd far…
Jag är som ni nog alla vet ute på resande fot. Just nu är jag i en mysig liten håla på det Filippinska höglandet, Sagada. Här har jag hamnat efter att jag mötte en trevlig Schweizare i mitt dorm i Boracay. Vi ville båda se de ståtliga risterasserna här uppe i norr och bestämde oss att resa en vecka tillsammans. Sånt gillar jag. Förutom den uppenbara anledningen att slippa mörkret där hemma är den här resan en test av mig själv. Jag har rest en del, men jag har alltid valt väldigt enkla saker, jag åker till Mexiko när Fedda bor där och så vidare. Europa är ett undantag, det är ju praktiskt taget likadant som Sverige ändå. Här borta får man se sidor av världen man inte vill se. Det vill man inte alltid ensam, igår var jag till exempel i en grotta fylld med ett hundratal kistor – själv. Det var ärligt talat lite spooky. Att vara ensam innebär att jag måste finna nya människor, att bli mer framåt. Just nu har jag fastnat i denna mysiga håla med Tobias, som har en skadan fot. Kanske borde jag åkt till Baguio ikväll och kollat läget där, men jag känner för att bara ta det lugnt här, även om vi kanske inte umgås så mycket, just nu tittar han på Bourne Identity på tvn utanför och jag surfar. Vi kanske umgåtts för mycket. Imorn lämnar jag i vart fall honom här för att ta mig till Angeles, ett ställe som endast nämns i förbifarten i min Lonely Planet med att där kan man ha oturen att se barnprostitution. Då jag åker med Asiens motsvarighet till Ryan Air, Air Asia, härifrån så känner jag inte för att åka ner till Manila och sedan backtracka två timmar till Clark, denna före detta amerikanska flygplats. Man kan givetvis räkna ut med röven att det var på grund av många kåta amerikaner som gjort Angeles till prostitutionens högborg. Tydligen var det tio gånger värre innan drog sig tillbaka från Clark i början av nittiotalet. Eftersom inte Lonely Planet har några förslag på var man kan bo i denna märkliga håla tog jag kontakt med en snubbe på CouchSurfing, som lovade att man aldrig ser barnprostitutionen i Angeles utan att den enda man ser är i ordnad form med damer med ID på de olika barerna. Märklig stad, men ärligt talat är distriktet av Manila där alla hostel ligger, Malate, ungefär likadant. Tydligen gay-distriktet sade några Filippiner vi träffade där förra veckan, men det var inget Christopher St i vart fall. Jag flyger till Kuala Lumpur för en natt och sedan vidare till Saigon där jag nog ska soffsurfa hos en 47-årig britt som är lika lyrisk över cyklar och bärs som jag (han hade till och med importerat nån speciell sorts öl och var gräsänkling. Det innebär nog att vi firar Tet-offensiven på min födelsedag, yay!
Min morfar gick bort strax innan jul. Begravningen var för några veckor sen. Morfar Heino blev 87 år och han växte upp i norra Finland, någonstans mellan Tornio och Rovaniemi. Morfar fick leva ett långt och händelserikt liv, men det som slagit mig är att det jag identifierar morfar mest med är kriget. Heino ryckte in som 17-åring till fronten under fortsättningskriget. I ca tre år var han inkallad. En tid som naturligtvis präglat hans liv. Men även om morfar, som person, representerade mer än ett krig, så var kriget det som gjorde att jag fick lära känna honom som vuxen.
Inte förrän mamma dog började han prata om sina upplevelser under kriget, och det var i bastun det började. Bastubadandet var en institution hos morfar, och varje besök var inbegripet med ett bastubesök, nästan som en rit. När vi satt där började minnena krypa fram, mer och mer för varje besök. Man fick en inblick i det helvette som krig innebär, och det som stannat kvar hos mig är det tillfälle då Heino och hans förband var placerade ute i skogen i en stuga, och morfar hade fått kaffebönor skickat till sig från sin mor. En av hans kamrater, kalla honom Kalle, ville smaka på kaffet. Vid tidpunkten hade det störtat ett ryskt jaktplan i närheten av stugan, vilket sågs som ett stort hot med tanke på vad de överlevande kunde ställa till med. Morfar förklarade att han inte tänkte hämta något vatten, så om det skulle bli något kaffe så fick Kalle själv hämta vatten. Men Kalle vägrade och försökte få med sig morfar. Morfar vägrade tillbaka, och till slut drar Kalle upp morfar ur stolen. I samma ögonblick kommer ett skott genom stolsryggen. Alla klarade sig den gången, och efter kriget fick morfar tre döttrar. Att i det här hänseendet prata om de små marginalerna och livets skörhet blir nästan banalt.
Det är klart att min bild av morfar har präglats av de här samtalen, men också av att han faktiskt öppnade sig. På senare tid kom även hans kvinnohistorier fram, ett välkommet avbrott från krigets hemskheter. Så i bastun pratade vi alltså om krig och om kvinnor. Rätt komiskt i efterhand. Det var som om det verbala kom igång i bastun, och det var här som jag på sätt och vis lärde känna honom. Under de sista åren satt han mest i sin fåtölj framför TV´n. TV och bastu. Två olika personligheter. Vid TV´n var det svårare att prata med honom. Det hummades mest, och nickades. Men såklart så var ju Heinogroggen ett verktyg för närmare kontakt, men det handlade mest om en skål män emellan, och inte så mycket mer. Heinogroggen var stark, minst fifty fifty. Ibland kunde det bli för många Heinogroggar. Jag har ett vagt minne av en kräftskiva där jag ligger i sängen med nedkräkta lakan, och en hink bredvid mig.
Trots att min bild av morfar inskränker sig till något som enbart är en liten del av helheten så är jag tacksam. Tacksam för att han tog steget och delade med sig av sina minnen. Tacksam för att han lyckades ta sig igenom fortsättningskriget med livet i behåll. Tacksam för det liv han sen gav, och för min släkt som heter Huhta.
Heino får en baddare i Vättern. Plåtbåten har han byggt själv.
Visa kommentarer (5) »
Ok, vad trevligt. Jag bor själv i Göteborg (fast bara några dagar till, sen bär det av till Stockholm). På vilken sida är du kusin. På Heinos eller Ainos?
Va trevligt att se Heinos bild.Han var alltid så vänlig när jag var barn.Det är närmare 20 år sen jag träffade honom sist.jag är din mammas Marja-Liisas kusin och bor i göteborg.
Ok. Vart då? Min morfars hemby heter Tervola.
Intressant…Har själv rötter i dom trakterna via min mamma..
Fint, Frans!
Det blir ingen kvartalsrapport denna gång, däremot en klassisk “2010 års bästa skivor”. Som en del i Rockcirkeln är jag “skyldig” att göra en, så jag tänkte att jag likväl kan dela den även med er.
Jag har för övrigt skittråkigt på ett fik i Semporna. Så går det när man sover bort förmiddagen. Here goes:
1. Beach House – Teen Dream
2. She & Him – Volume Two
3. Broken Social Scene – Forgiveness Rock Record
4. Säkert! – Facit
5. The Radio Dept. – Clinging to a Scheme
6. The National – High Violet
7. Ratatat – LP4
8. Arcade Fire – The Suburbs
9. Tindersticks – Falling down a mountain
10. Born Ruffians – Say It
Bubblare:
The Books – The Way Out
Gigi – Maintentant
Scout Niblett – The Calcination of Scout Niblett
Sleepy Sun – Fever
Babian – Hälften dör av fetma
Deerhunter – Halcyon Digest
Håkan Hellström – 2 Steg från Paradise
Jónsi – Go
Magnetic Fields – Realism
Dr. Dog – Shame, Shame
Four Tet – There is Love in You
Clogs – The Creatures in the Garden of Lady Walton
Caribou – Swim
Silje Nes – Opticks
Sun Kil Moon – Admiral Fell Promises
Ingen kommentar än.
Drömde att vi spelade Gothia cupfinal i natt. “Vi” antar jag var Ljungskile sk (jag minns Figge o Alex). Några minuter före matchstart inser jag att kisset måste ut. Min drömlogik sa att jag måste högst upp i arenan för att hitta en toalett, men icke. Det gick inte att hitta en enda porslinsgud. Vid det här laget är jag mycket frustrerad och stressad. Min kusin Malin dyker upp till undsättning, tror jag. Vi åker hiss ner, o hoppar in i en taxi. I min förvirring och frustration är det helt logiskt. Efter ett tag vaknar jag ur förvirringen. Skäller ut den kvinnliga taxichauffören, o skriker att jag ska ju för fan till Ullevi (där vi kom ifrån). Vi hoppar ur o springer tillbaka. 20 min försenad, o åter på Ullevi (efter att springandes ha kastat vatten). Vi spelar mot något slags afrikanskt lag, o spelet är uruselt. Jag blir inbytt, o börjar spela som back för att sen flytta upp på mitten (helt ologiskt). Det usla spelet fortsätter, men tillslut lyckas motståndarna peta in ett mål, varpå en av afrikanerna gör en konstig grej, som jag nu inte kan komma ihåg. Domaren går på hans linje, och jag blir vansinnig för andra gången i drömmen, o går fram till den orättfärdige, o biter honom i kindbenet. Ansiktet är av plast. Vi kvitterar minuten innan slutsignalen.
Ingen kommentar än.
Det är en ny giv nu må jag lova, RIM som gör Blackberrys gick och köpte hela TAT. Så nu har jag precis tagit mig över atlanten för andra gången på två veckor. Jetlag och 12 timmarsdagar får mig att längta till jul, men förändringen är välkommen. Nytt är kul.
Förra gången jag var här var det Ottawa nu är det Toronto och Waterloo och det är så jävla kallt. Idag tog det 3 timmar istället för 1 att ta sig till kontoret pga snöstorm, trevligt värre. Men flighten gick bra, hoppas att snöstormen inte påverkar onsdagens flyg him.
Nu ska jag snart presentera så det är dags att avsluta detta inlägget. Efter det hoppas jag få se en älg och äta maple syrup. Kolla på hockey är redan avklarat.
cheerio
Visa kommentarer (7) »
Hockey i Kanada, jaklar vad fint!
david: jag vågar inte säga nåt på internet om playbook. Men skägget är fortfarande på.
boeing
Vilken flygplanstyp åker du?
ottawa sharks
Vad såg du för match?
Åhå. Sicka fasoner. Ska du bygga Playbook-gränssnitt då, eh? Lycka till och raka inte av dig rödskägget helt och hållet.