Det har blivit ett staende inslag i var resa. Nu var det ett tagsen, men om det finns ugn finns det ocksa en stor chans for var gratang. Mycket gott ar det iallafall. Gratangen tillagas i Valparaiso – Chile. Vi kom hit igar, och jag masta saga att jag (vi) fatt en ny favoritstad. Pa forra sydamerikaresan hoppade vi over denna fina stad. Nu ar jag glad for det hoppet. Alltid gott med nya upplevelser. Staden paminner lite om Rio med berget som stracker sig over havet. Med farggranna hus, och goa cafeer. Idag var vi pa El museu cielo abierto (el nat sant) – muséet med oppen himmel (typ). Omradet ar ett stort galleri. Tavelduken utbytt mot husvaggar. Grymt. mer sant! Gatukonsten ar spirande over lag, och det kanns verkligen som den har staden lever. Hoppas nu verkligen att den lever upp till denna bild! Annars da? Peru eller ska man saga Machu Pichu var makalost. Langt in i ljungeln och upp pa ett hogt berg berfinner sig varje dag tusen och ater tusen av turister. Turisterna var inte sa lockande men resten var hapnadsvackande. Hojdpunkten var helt klart klattringen uppfor och vyn fran Wahyna Pichu – det unga berget. Stigen var brant (milt uttryckt). Vyn var fin (ocksa milt uttryckt). Man fick se Machu Pichu uppifran, och genom tjuvlyssning horde jag att hela skapelsen ska bilda en fagel (uppochnerpa). Jag vet inte, men fint och valdigt hogt vart det. Sjalva byn som hyser alla dessa turister (som inte var sa valdans manga da det radde lagsasang) heter Aguascalientes. En by som ar relativt nybyggd och lyxuos. Det var en paradoxal kansla att befinna sig langt ute i ljungeln och samtidigt ha alla faciliteter man kunde onska sig. Det finns en speciell relation mellan pengar och landet Peru. Allt verkar vara privat (till o med Machu Pichu.. sas det iallafall). Taget som de flesta tar till sjalva Machu Pichu ar naturligtvis svindyrt da foretaget (som ags av en Chilenare) i princip har monopol pa transport till o fran MP. Vi tog den billiga och langa omvagen over bergen (vilket ar en historia i sig). Ett annat exempel pa den nyliberala ordningens oordning ar hur bussterminalerna ar funtade. Varje bussbolag har sin egen terminal, vilket betyder mycket oreda for de som inte har koll pa systemet! Men vad det galler privatiseringar och utforsaljningar i Sydamerika kan listan goras lang (boken “Latinamerikas oppna adror” av Galleano ar bra lasvirke om den har delen av varlden).
Nu ska snart gratangen atas, och jag har mangder med internet ataganden att ta tag i. Bla research till ett lite speciellt filmprojekt om tango jag ev planerar. som min vana trogen har den inte gjorts, och det borjar brinna i knutarna da Buenos aires nalkas dar de historiska scenerna ev ska skjutas. Vi far se om viljan och kampen om tiden lyckas ga hand i hand.
Gratang pare
/F.
Jo jag ska halsa henne (om jag nu far tag pa na, mejlsystemet vill sig inte..).
Bra bob. Lappar gillar jag. Ha det nu gott i Nuevo yorko! Halsa svenska klubben!
Fan, vad gött det låter. Jag har precis skrivit en liten lapp till dig här på bordet. Den är fylld med det jag tror du kan tänkas fundera på när du kommer hem och har slagit dig till ro i min/din boning. Nyckel får du av Olers. Nu drar jag!
Fett att ni gillar old slam dunkin’ Valpo. Hälsa Karin från mig och se till att äta frullen på Desayunador.