Om jag hade gjort precis som jag hade velat utan omtanke på vare sig mig själv eller andra hade jag omgående satt mig på ett plan rakt av mot spanska breddgrader för att under kommande månad se på VM på annan ort. Jag hade rekogniserat en spansk bar med stålbardisk och försäkrat mig om att det serverades pan con ajo y tomate, bravas, tortilla de patatas och kall öl samt att stället huvudsakligen belägrades av äldre spanska män med flint, håriga bringor, uppknäppt skjorta, gabardinbyxor och käpp. Det hade gissningsvis varit en enkel match för i varje spanskt kvarter finns en bar av detta slag. Iaf där jag befunnit mig. Sedan hade jag suttit där dag ut och dag in i en månad och tittat och läst och funderat och tippat och vridit mig i inre kval för hur utgången slutligen skulle bli.
Den logiska följden är att jag borde hålla på Spanien i det stundande mästerskapet. Det gör jag emellertid inte. Jag håller på Argentina. Dels för att det hade varit en fröjd att se Maradona vinna turneringen eftersom han gissningsvis är åtminstone lite galen, dels för att Leo Messi gärna kan få fortsätta vägen mot att bli den störte någonsin eftersom det är roligare att prata med eventuella framtida barnbarn om Messi som den störste genom alla tider snarare än Pele eller någon annan gammal drasut som man aldrig sett spela utan bara hört och läst de traderade och långtråkiga legenderna om. Dels för att det finns inget annat lag jag kan tänka mig att sympatisera med (möjligtvis Uruguay, varför har jag ingen förklaring till) Dessutom fyller Maradona och jag år på samma dag (för övrigt delar mamma och Walter Zenga födelsedag, det är inte lika coolt) och vid argentinsk VM-vinst skall alla mina framtida födelsedagar därför utöver mig även storslaget ära Diego A. Maradona.
Jag har läst på om lagen, gjort mitt Menisken-VM-tips, klargjort för alla närastående att det kommer skådas en hel del TV-fotboll framöver och spelat upp tusen olika scenarion i mitt inre. Jag har nördat ner mig maxat i den mån jag är kapabel till att nörda ner mig maxat i någonting. Jag betraktar mig som redo.
Christian: Vadan detta medvetna uteslutande av min och Anders favoritkeeper — Rumäniens, Silviu Lung? En rutinerad herre prydd i den vackraste mustaschväxt du kan tänka dig, samt en underdogmålvakt av klass.
Vid närmare Googling visar det sig att ett av mustaschens ligg resulterat i en ny målvakt! Enter: Silviu Lung Jr. Oj oj, vänta tills Anders får reda på detta.
http://www.mysport.ro/out/large/gallery/mihai_issa/silviu_lung_jr/silviu_lung_jr_868981c.jpg
Christians inlägg får mig att inse varför jag är så dålig på att komma ihåg namn - mitt bristande sportintresse.
jag fyllde det där jägarns VM-90-albumet med varenda bild till (förmodligen) mammas och pappas förtret. jag minns att jag därefter lärde mig namnet på varenda lags målvakt och stajlade på verandan med att svara rätt på varje målvaktsnamnfråga från morsans och farsans bekanta varje gång de grillade flintastekar i sommarnätterna. jag minns ett gäng namn än idag. Den redan då urgamle Tomas N’Kono (som tydligen var Gigi Buffons idol) i Kamerun, nämnde Walter Zenga, Andoni Zubizzareta, halvflinten Hans van Breukelen (som jag av någon märklig anledning alltid ville vara när vi spelade på gräsallmänningen där två träd var perfekt placerade för att kunna utgöra stolpar dimensionerade till vår dåvarande ålder), Bodo Illgner, jänkaren Tony Meola (med hästsvans?), straffräddarvirtuosen Sergio Goycochea, brittgubben Peter Shilton, irländaren och vänsterfotade Pat Bonner, krull-harte belgaren Michel Preud’homme och brasse-Taffarel. Sist men inte minst spelade även Rene Higuita (och hans gelike -mf- Carlos Valderrama!).
VM ‘90-panini-albumet! Herre min get. Det har jag ett fint minne till, jag och Jonathan snattade en hög bilder som säkert var längre än närmsta linjal. Vi satt ute i hans stuga och klistrade in bilder när hans mor ropade på honom i trädgården och vi gömde bilderna under bjälkarna i sängen vi satt under. Jag tror aldrig vi fick det komplett. Jag är verkligen imponerad att du har ditt lättillgängligt, Anders.
Rotade fram mitt VM-90 album i tron att du hade rätt Marcus. Men icke!
Uruguay har en uppsättning mycket tråkiga och ordinära bilder. Jag saknar i och för sig några bilder men det ska mycket till för att de ska höja ratiot från ordinär till exceptionell.
såg de inte balla ut i vm-90 klisteralbumet? Det kanske finns en anledning till att man har ett gott öga till de ändå…
Uruguay har även alltid legat mig varmt om hjärtat Chrille. Helt utan anledning.
Man kan inte tycka om ett lag som har spelare som Mertesacker, Schweinsteiger och Philip Lamm.
Däremot Walter Zenga och Silviu Lung. Det var mustaschprydda målväktare det!
Haha! Anders har redan införskaffat enda exemplaret av 103-tummaren.
Walter Zenga — som jag slet ut knän/gräsmattor i hans namn för 20 år sedan. Tack för nostalgitrippen. Och jag kom precis på mig själv med att kanske outsider-heja lite på Tyskland. Om de bara skippar gamlingarna kan de bli otyskt roliga.
Som alternativ till spansk bar finns min gård här på väderkvarnsgatan. Hos Tommy i fönstret finns tv och bergis billig sprit, samt högklassigt sällskap i form av Kenneth och Harry.