Förändringens tid.

med undantag för förra helgens KTB:ande och därtill sushilunchande vid järntorget har jag mestadels suttit hemmavid sedan jag kom hem. dels har jag inte haft någon större lust av att flanera stadens gator, dels är det rätt trist att flanera redan upplevda stråk på egen hand.

de gånger jag begett mig ut har jag däremot en våldsam förändringsvåg sköljt över mig. och det är inte jag som är the wave direkt. nej. det är göteborg.

här har hänt mer det senaste halvåret än vad som skett under de föregående dryga fem år jag bott här. enkelriktad trafikerad gata är gågata. nya vattenhål poppar upp i strid ström. 7ans ölhall serverar brooklyn lager på fat.

vad hände vintern 2009, gick alla politiker, näringsidkare och invånare bananas och körde gemensam städdag samt kom överrens om att förnya sig? vad var det jag missade?

och det är väl på tiden får man säga. lite framåtanda i den här staden skadar inte. så länge som det inte gäller dumheter.

det vore kul om progressiviteten även sipprade över lite till politikens område också. där finns en del i övrigt att önska. jag måste här erkänna att malmö verkar vara ett föredöme i många fall. i synnerhet i frågor som har direkt inverkan på människor inte sällan av utländsk härkomst. läste exempelvis i gårdagens GP att Rosengårds sämsta område blivit ett av de bästa och lugnaste genom att MKB lät hyresgästerna själva ta större ansvar. vackert. och i synnerhet ett fett in your face till sd och alla random smygrasister såsom min granne i toppen av kåken.

min hobbytes är att malmö under en längre tid har tvingats att fejsa problem på ett mycket konkretare vis. samtidigt har götlaborg placerat huvudet i sanden och kväst fram någonting i stil med de e la gôtt änna och varje år går 100 miljoners miljoner evenemangsstråket fram och tillbaka och snart kan de gå till lilla bommen och åka 75 meter högt parishjul (notera: ett avdank beg. hjul) också så vi är nog inte så dumma här ändå. pajasar.

när gbg framstår som all bôs moder i alla avseenden har ingen någon aning om på vilket sätt man skall agera för att göra detta epicentrum av all scheiss till något konstruktivt. det är så det är (tycker jag).

Så jag köper denna framåtanda. Och jag vill ha mer. Mer av allt. Nästan.

USA var inte så dumt på att vara öppenhjärtligt och tämligen frisinnat, ha diners, göra iskaffe och sälja god lemonad. men deras invånare var också bra på att till synes inte försöka vara så hejdlöst kreddiga. de var kreddiga ändå, de som kände att det var viktigt.

jag läser tidningar, läser lite lokala bloggar och får samma feeling på stan när jag väl är där. allt skall vara så himlarns himlars kreddigt känns det som. ju mer desto bättre. jag säger: är inte det lite väl bonnraggarstyle från hedekas kommer till stora staden på lördag f.m. för att inhandla nya kläder på jack & jones version 2009.

lite större än att detta mindervärdeskomplexa uttryckssätt skall råda allomfattande är väl ändå göteborg. eller? om inte annat är det något som skall återupptäckas framöver.

* * *

Helgens tips för den möljintresserade flumproggrockaren är Träd Gräs & Stenars nya skiva Hemlösa Katter [2009]. Med bitar som sveriges mesta cover Punkrockarn och Svärmors Brudpolska är skivan lördagsförmiddagens givna soundtrack. Skivan skall med fördel spelas fran start till stopp med full blast till alla fjompgrannars stora förtret.