musikguiden i p3 kan vara det absolut sämsta programmet jag någonsin hört! Än så länge har det brutit ut ca sju raseriutbrott från diverse personer på kontoret…
jaha, det var nåt sorts samlingsprogram. det jag sa gällde tydligen det musikguiden som gick igår, inte alla…
Jag går i sportblaskorexil för några dagar. Jag orkar inte läsa alla texter om hårdare tag mot huliganer och hela baletten som följer därtill (läs metallbågar vid entre, anmälningsplikt under match, mer noggranna visiteringar, superkameraövervakning, skadeståndskrav och (inte minst) hårda straff).
Säg mig den samhällsföreteelse där det avskräckande straffidealet har önskad effekt, och berätta sedan för mig varför det likaledes kommer att så fungera på en arena nära dig och mig.
Jag minns en facksnubbe (faktiskt rätt ung - IF Metallaren Jack) som sa hur det gick till när nån snubbe på bygget gormade om negrer och grejer förr om åren: de fick verbalt stryk per omgående av de övriga. Någonstans på vägen hände något och idag hålls det käften när samma sak sker. Man får utgå ifrån att normen för vad som är ok och inte ok att säga och tycka har gjort en förflyttning så att säga. Det är läge att se vad som händer i och omkring fotbollssverige med samma glasögon. Things change, you know. Och tvek om lag och rätt inverkar särdeles mycket på (’den nya’) supporterns norm och verklighetsuppfattning (generellt gör de det delvis - jag vet, men företrädelsevis inom specifika områden). Det kanske är läge att se på läktaren som en spegelbild av hur vi lever - vi får där vad vi gjort oss förtjänta av (som överallt annars också för den delen). Men det är så mycket mer krävande att fejsa nederlagets ansiktsdrag än att lägga på mer smink. Så vi skiter i det.
Heja hårda tag! Lag och Rätt! Bäst i test!
Jo, directors cut av kommentaren har en poäng. Den poängen lyckades jag inte urskilja i den första kommentaren.
För övrigt tycker jag Wilton är stor i nederlagets stund:
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/malmoff/article13082686.ab
RUT-analysen är inte alls trött skulle jag vilja säga. Den är ett lysande exempel (det bästa vi har?) på hur de flesta människor har fullt upp med att överväga vilka politiska förslag som gynnar dem själva (vilket företrädelsevis grundas på vad som är mest gynnsamt för en själv). Det vore schysst om folk istället hade större lust att basera sina politiska val på vilken typ av samhälle de ville leva i. Men det gör de inte. I synnerhet inte eftersom den senare typen av tankegång inte ryms i de flestas medvetande eftersom de flesta verkar ha fullt upp med att tänka på den förra.
Jag tror att resonemanget om RUT och allt det andra (att folk har fullt upp med sina liv) hänger samman med synsättet vad gäller tillrättakommande (lämpliga metoder = hårda straff) med läktarproblematik (läs skitungar/brottslingar/svaga personer och välj det ord som passar syfte).
Jag håller med dig till fullo. Förutom din något trötta RUT-avdrags analys.
Hårda-tagslogiken gjorde susen i England. Det är faktiskt sant. Man slutade slåss och bete sig på stadion. Och det kommer man att sluta upp med här också om man inför alla dessa lagändringar och regelverk som nu åberopas i ljudlig kör från alla håll. Det tror jag säkert. Ty då blir att gå på stadion som att gå till avgångshallen på flygplats. Och det gillar jag inte.
Min poäng är att hårda straff är i tiden. Allt skall bestraffas, hårt och tydligt. Bränna bilar –> komma till bukt med detta genom hårda straff. Kasta sten på spårvagn –> hårda straff för att komma till bukt med problemet. Knark –> hårda straff så slutar man knarka. Gå arbetslös –> hårda konsekvenser. And so on. Allt (precis allt) skall komma tills bukts med genom hårda (individcentrerade straff) som syftar till avskräckning hos andra personer att utföra den brottsliga handlingen.
Ok, fine, döm straff. Visst. Jag säger inget emot det. Men jag ser ingen (!) ackompanjerande “behandlingsmetod” som syftar till att förändra saker på sikt till det bättre. Aldrig.
Vad jag däremot ser och hör är en medelklasspopulas som alltid skriker efter skärpning bland förövarna med följande underliggande logik (typ): “era djävla skitstövlar, kamma er och skaffa er ett jobb och bli ordentliga”. Men aldrig reflekterar samma högljudda strafförespråkare över frågan varför de bångstyriga inte är “ordentliga”. Detta synsätt står mig upp i halsen. För det spirar utifrån rent skärt förakt för ‘de svaga’. Och eftersom detta synsätt blir vanligare och vanligare och vanligare så tycker jag att Sverige är ett sorgligare land idag än för några år sedan. Att samma synsätt dominerar lösningsförslagen på fotbollsproblematiken förvånar mig inte alls. Ty det ligger i tiden som sagt.
Jag tror emellertid att kombinationen är förödande: (i) de ‘o-ordentliga’ kidsen är punks och lever runt och (ii) ‘de ordentliga’ vuxna ropar på hårdare straff på basis av sin skärp er-logik. För kidsen kommer inte att skärpa sig. Och de ‘ordentliga’ får ett än starkare förakt för alla de som inte är/kan/vill bli som dem. Åsså har vi ett mer sorgligt samhälle att vistas i.
Summering: 1) döm straff - fine. 2) men folk i gemene man vill likväl inte försöka förstå varför det ser ut som det gör på läktaren (eller i kvarteret bredvid) för de har fullt upp med att göra RUT- och ROTavdrag och åka till Thailand och köra ungarna till träningen och handla mat och fundera över vad de skall äta på fredag och städa och jobba och och hinna med att knulla och se på tv.
Nu säger jag inte detta som att ett statement utan mer som en fråga, har inte den sortens “logik” funkat i England?
Sen är väl detta ett hyfsat enkelt fall, fotbollen befinner sig väl inte utanför någon lag. Det begås ju saker som är mot lagen och det borde han ju bestraffas för. Likaväl som att du inte är välkommen på GG om du ger dig på vakterna tycker jag samma logik bör gälla i detta fall.
Ur en ekonomisk synvinkel är det ju enorma summor han kostar: polis, böter, 3poäng kan leda till förlust av serie/missat europa spel, 20 000 pers köper inte korv i pausen… bara körven är ju hundra tusentals kronor… en sån jävla torben, klädd i hummel dessutom!
Jag tänker lite såhär, praktiska lösningar ger resultat på kort tid, lite som psykofarmaka… men de behöver ju ackompanjeras av ett resonemang och en långsiktig förändring av inställningen. Men det är väl lite av en hönan eller ägget situation om vilken som är beroende av vilken. Ibland behöver man pillret för att klara terapin liksom…
Det var omedvetet, och då har jag ändå konsumerat en del MNK i mina dagar.
Utöver att ha helt rätt lät du väldigt mycket som Lars Stenberg från MNK på slutet. Var det medvetet?
Jobbar på Hallandsnytt i Varberg idag. Den halländska nyhetsmyllan innhehåller idag rubriker som de här: “Man fick lut i ansiktet”. “Hundbajs ställer till problem”. Samt “Veddigebo kom sjua i plöjnings-VM”. Allt i tidningen Hallands nyheter. http://hn.se/

Igår kväll trillade jag in på Kunskapskanalen, en film av Rainer Hartleb gick. Det var Hildburghausen. En film om en familj på den östtyska vischan, som Hartleb följt under ett decennium, både för och efter murens fall. Den är ganska dåligt filmad, och på kvalitén att döma ser det ut som VHS, men den är satan så fascinerande. På gränsen till genialt. Det var länge sen jag hajade till inför en dokumentär, som jag gjorde igår kväll. Dels får vi se rörliga bilder från ett förflutet i Östtyskland. Vardag blandas med lyckliga semesterögonblick. Även Hartlebs egna dokumentation följer en väldigt anspråkslös vardag, och det är först och främst den jag fastnar för. Vardagsbilder som inte handlar om någonting, samtidigt som de faktiskt skildrar en av vår tids mest avgörande omvälvningar, murens fall. Denna dubbelhet blir magisk. Och jag känner att jag verkligen gillar Rainer Hartleb. Det var uppfriskande att se den här filmen, i synnerhet i paritet till hur människor framställs på tv idag. Svt, som är en public servicekanal, går längre o längre mot att ta över de kommersiella kanalernas motton. Desto högljuddare desto bättre. Hildburghausen kändes som en motvikt till det hysteriska, ospontana och konstruerade tv-landskapet. Jag bugar och bockar!
Heppåre
Jag skall analysera kommande trender återkommer inom kort med prediktion.
Kul analys föresten. Känns som att du kan bli en av aspiranterna till nästa programdirektör på svt. Frågan är då vilken som är nästa trend?
Nej. Det é klart. Vi kan ju ta o lägga ner. Men nånstans tror jag på vikten av att ha en stark public service - radio/tv. Därför känns det trist att se svt sakta men säkert balla ur.. men men. Kunskapskanalen finns ju alltid.
Jag när känslan av att TV-tablån följer följande mönster:
1. titta på ett program som visar hur några människor har det dåligt;
2. titta på ett program som visar hur några människor har det bra;
3. titta på ett program som visar hur några människor hjälper några andra människor som har det dåligt att få det bra.
Så rullar det på mån-tis-ons-torsdag och på fredag blir det musikunderhållning så att man får lite feeling inför lördag då det bjuder sig att visa mer härlig underhållning (gärna av sådant slag att man känner sig lite delaktig på köpet!). På söndag blir det sport för hela slanten.
Nu kommer min poäng med att författa detta svar: Om man nu tycker att det är så förbannat dålig TV i tid och otid (som jag och du menar), varför då inte kort och gott sluta att se på TV? Om det är eftertänksamhet och kvalitet man vill åt genom informationsförmedling så finns det ju 100 andra kommunikationskanaler och uttrycksformer som står till buds. Jag förstår inte fullt ut detta kramande om SVT som den ultimata bastionen för kommunikationsförmedling.

Vi har varit i Budapest. Det var fint.
Viskukar är vi allihopa, allihopa…
“Viskuk” är väl en nedsättande term för trubadurer, om jag inte minns fel.
om man byter förstabokstav på titelns två ord på hipp hopp jönet blir det ännu mer roligt

Jag och Elin var på Sicilien förrförra veckan. Det var en välbehövlig resa och semester i ett sagolandskap där den goda maten blev varje dags stora händelse. Bilden ovan kanske inte avslöjar Siciliens kulinariska smaksensationer, men jag kan lova att det var något extra.

Det här är staden Cefalu, dit vi tog oss från Palermo. Som alla småstäder på Sicilien är även Cefalu ett pitoreskt mekka. Här regerar gubbarna. Till höger i bilden ser vi två av dom. De finns överallt, i synnerhet på torgen. Om man ser till de små byarna på Sicilien så kan man få uppfattningen av att det endast bor gubbar här. De går ofta i flock, arm i arm. Myser, diskuterar och äter glass! Kvinnorna eller snarare gummorna däremot kunde man få en skymt av på balkongerna. Där tvätten skulle in eller ut, eller så kanske lägenheten skulle luftas. Tydlig fördelning helt enkelt!

Vi hyrde bil från Palermo, och styrde kosan upp i bergen genom ön ner till sydkusten. På en turistinformation i Cefalu frågade vi om tipps på fina vägar över bergen, och fick till svar att “Nej, för guds skull, där kan ni inte åka. Åk tillbaka till Palermo, o ta motorvägen neråt”!!! Helt vettlöst, enligt oss. Här finns ett makalöst landskap, som inte liknar något annat, och på vägen de mest sagolika små bergsbyar, och de hävdar att vi ska ta motorvägen!?? Och bergsvägarna var det absolut inget fel på, så vad är felet?

Gränd i medeltidsby någonstans mellan Cefalu, och sydkusten.

Götheborg syns i vänster kant, o älvsborgsbron i höger. Från pittovyer i Italien till Göteborgs framsida.. Efter Sicilien väntade vardag, Bob och en vår. Underbart. Igår skejtade jag in nya betongparken vid Färjenäs, och tog sen en kaffe på Eriksberg med tidning och ett vårligt hoppingivande sinne. Promenerade därefter hem, och lyssnade på Kino på podden. Ett väldans bra radioprogram om film, som inspirerar och skapar lust. Känslan av att jobba med film kändes så uppenbar, och självklar på nåt underligt vis (det gör den inte alltid). Mitt stalltipps är i vilket fall som helst programmet om filmmusik från nån gång i vintras.

Broa i fett motljus från södra älvstranden!

Bob i fet grimas på Kville biljard.
Jodå, mkt pitto, men jag föredrog de mer isolerade byarna i bergen. Och Trapani (som vi inte såg så mkt av, men det verkade lovande). Men att man kunde rida i Cefalu visste jag ej.. det får bli nästa gång, utan snuva..
Var i Cefalu häromåret! Bästa resan på länge. Håller med om gubbarna och glassen=)
Mitt starkaste minne är en ridtur i bergen- höll på att dö av allergisk chock. Tog mig en och en halv timmes fräsande och nysande på hästryggen innan jag fattade att det var hästen som höll på att ta död på mig(och inte skitstark italiensk pollen).
Med på resan hade jag ett stycke toalettpappers-ark. Gentilt det.
Men som sagt, väldigt mysigt ställe
dagens ord; “skitlurigt”. Tänk göteborska, tänk Leif Loket Olsson, tänk Carl Einar Häckner, tänk Glenn Hysén. “skitlurigt”.
Hehe, jag det där låter ju som en ordentlig fullträff, som är få förunnad!!
Magnus: Du har en familj, men kunde egentligen ha fått grande Loket.
Jepp. Jag och loket Olsson fick feeling i rosa nyans på risåsgatan. När romantikens vindar viner vårdagar som denna, händer det att jag drömmer mig tillbaka.
Idag kanske Lokets häst vinner Olympiatravet på Åby, det står det i tidningen. Härom sommaren stötte Loket även på Mange i spelbutiken på Risåsgatan. Lokets smak för muskulösa unghingstar står sig starkt.
Under förra våren drog jag igång med ett uppsatsprojekt under en rubrik vilken vi kan kalla X. Jag fixade handledare, som vi för enkelhetens skull kan kalla Y, drog igång med studien och gjorde en pilotundersökning. Då pilotundersökningen emellertid inte föll väl ut och jag, för egen del, var hiskeligt ledsen i själen så rann projektet ut i sanden, något jag inte hade kraft nog att meddela herr handledare Y. När jag senare fick möjlighet till jobb så var det enbart att promenera skamset till f.d. handledare Y och låta meddela att jag inte kommer att slutföra just den uppgiften i nuläget. Idag, ungefär ett halvår senare, presenteras en (med undantag för någotsånär reviderad data) artikel med rubrik X författad av person Y. Under vintern plitade jag med ett projekt med en f.d studievän och numera kollega. Då tiden var knapp för oss båda så gick arbetet inte särdeles fort framåt under en period. För ungefär en månad sedan lät denna studievän meddela att han avsåg att söka forskarutbildning och att ämnet skulle utgöras av det projekt vi gemensamt låtit arbeta fram.
Eftersom jag fortfarande är ny i det gem som kallas vuxenliv (där lönearbetet utgör primärsyssla och där man gör fuck all but titta på TV –> “Såg du Solsidan igår, så himla roligt när bla bla bla bla bla bla kuk bla bla bla” och förr eller senare genomgår någon form av samhällsnormsimpregneringsmetamorfos och slutar upp som en trök-PK utan att överhuvudtaget fatta nånting om hur det där gick till eller att det ens blev till) så lär jag mig nya saker efterhand. Både i arbetsliv och i termer av vänskap. Det är intressant, om än inte alltid lustfyllt.
För att avsluta med en top-notch upplevelse så gick jag på lunch-seminarium idag på jobbet. Någon form av gammal litauisk/judisk krutgästprofessorsgumma vid namn Ester Shalev-Gerz från Valand snicksnackade om offentlig konst som kreatör till mellanmänsklig social tillit. Hon blajjade på nåt vansinnig och hade väl egentligen ingen som helst röd tråd förutom sig själv men var likväl ascool och inspirerade fett. Jag fick feeling att de andra i salen tyckte det var lite kul med lite koko infallsvinkel på sin forskningsfåra men inte mer än så. Själv funderar jag på att göra konst av mina skrifter. Det vore faktiskt värdigt dess innehåll.
Men det säger jag inte till nån att jag funderar på att göra. För då riskerar jag ju helt uppenbarligen att någon annan genomför det innan mig.
Jag håller med föregående talare.
Pain Medication For Puppy http://www.microdynamic.org/ - buy clonazepam online Klonopin is a prescription medication that is classified as a benzodiazepine but is also a nitrobenzodiazepam. order generic klonopin
Vafan, har du konfronterat dom om det eller har dom sagt nått. Jävligt dålig stil men du får ta det som en komplimang, dom tyckte ju det var så bra så dom stal det.
Tack för mat och husrum förresten, det var astrevligt!
Vad som inte är så trevligt är att min digitaltvbox som jag fick på posten inte fungerar! Jag måste ha en TV som kan använda HD C-modul så nu måste jag gå till siba och köpa en vanlig C-modul, eller en ondemand box. Något förslag? Jag kan oxå köpa ny TV, min börjar ju trots allt se lite tjock ut. Men när det funkar så kan jag se på Solsidan i digitalformat
Jag håller inte med om att du håller på att lära dig om vuxenliv och vänskap. Det låter som du råkat ut för idioter, något som inte är synonymt med varken vuxenliv eller vänskap tycker jag.
För övrigt är Solsidan ett ypperligt exempel på samhällsnormsimpregneringsmetamorfos, det är ju det som är det roliga i det.
Skit i konsten, ta en old speckled hen och färdigställ boken
For ovrigt hqtqr jqg frqnskq tqngentbord sqnqr so, qtt snqbel-q kqn ,qn tryckq till utqn nqgrq shift- eller qlt-tqngenter;
Vi borde blanda Praise You och den har och upptrada pa Frolunda Torg. Heylisa 3.0; interpretiv dans.
åh jag tycker om!
Om jag ändå kunde. Momma won’t let me. Kom hem istället, ditt as!
Well, det var bara Fiya som jag älskade från förra skivan och den var allt med i en kvartalsrapport… ^_^ Och ja, kom och se henne på Primavera nu då!
Precis vad jag behövde denna sena timme! Varför har du inte tvingat på mig detta fantastiska tidigare?

Flaming Lips senaste låt har släppts på youtube i 12 olika filmer som ska spelas upp simultant. Då behövs det 12st smart phones och är det något som finns på mitt jobb så är det smart phones så idag samlade jag ihop 12 pers så testade vi konceptet. www.youtube.com/flaminglipsfree
Det var ganska roligt men även ganska smärtsamt, med olika responstider vid knapptryck och olika metoder för att cacha filmer så tog det ett par försök att få det rätt. Och när man väl fick det rätt så är det ju noise rock som spelas så man står där och tänker “jaha, synkat oljud…”
WTF! Inget mail från dem om det, muppar. De släppte ju Zaireeka för femton år sedan som man måste spela fyra skivor samtidigt för att uppskatta. Ärligt talat ingen hit, men det är ju kul att de fortsätter leka. Jag har en tanke om att de eventuellt kommer ändra sin “galnasta-jävla-konsertupplecelsen” lite snart då de i sommar spelar hela Soft Bulletin i London. Den plattans turné kommer jag ihåg att Lokko sa var löjligt tråkig, med en pretentiös Wayne med fejkblod segandes igenom låtarna. Jag antar att de lärde sig en läxa och efter Yoshimi har det ju rullat på i åtta (tror jag) år nu. Men det är ju fortfarande skitkul, ta dig en trip till Barca i slutet av maj vettja. Ses där!