when i fall it’s usually hard

efter påtryckningar från systeryster kommer här ett blogginlägg. 

jag har börjat jobba på entré här i malmö, därav den ofrekventa uppdateringen. jag jobbar nämligen 12h om dagen och bygger upp den butik som från och med imorgon är min arbetsplats, nämligen new yorker, det ska bli lite kul men jag är rädd för att det ska bli samma gamla visa som det alltid är med butiksarbete – man kommer in i ett hamsterhjul efter ett tag och sen händer inte så mycket mer än att man knallar runt där… nåja, jag kommer få en lön iallafall!

jag har hunnit fylla år och är numera inne på mitt sista år i 20-års åldern. nästa år går jag in i thirty-something och med det så kan vi väl alla snabbt räkna ut att jag är äldst här på heylisa – också. känns bra det.. 

en kompis och jag funderar på att starta upp ett fanzine som ska ämnesrelateras till musiker i öresundsregionen som kämpar för att slå, dvs underdogs. vad tror ni om detta? kan bli kul faktiskt! 

och på tal om musik. jag är sååå mycket på way out west i sommar. anthony and the johnsons OCH bon iver!! i’m so there! 

och till slut så bjuder jag på en film som talar om att “alcohol is dynamite”

 http://www.avgeeks.com/2007/01/alcohol-is-dynamite-1958/

enjoy!

i think it’s great how you used to be great

jag var inne och kollade färdiga band till roskildefestivalen nu och jag har bara en kommentar: 

vad fan är det för skit de har bokat hittills?

coldplay… finns det något tråkigare band? de är fruktansvärt överskattade enligt mig, jag kan helt enkelt inte se deras storhet. när jag försöker höra på mer än en låt av dem så vill jag bara lägga mig ner och sova. och detta skulle då vara dragplåstret… tillsammans med oasis dådå.

ja, oasis får vi ju inte glömma. bandet som släppte en usel comebackskiva nyligen och därmed är klassat som ett avdankat band bestående av två avdankade bröder som spelar avdankad musik. 

sen har vi ju då slipknot. töntarna som tror att de är hårda och som står och tramsar på scen med några fjantiga masker som de försöker se farliga ut i. slipknot är lika nördiga som lajvare. och hatade jag dem innan 2004 så byggdes detta hat bara på när de skulle ersätta david bowie på det årets festival. detta var ju förvisso inte deras fel men likförbannat så störde man sig. 

resterande färdiga band är ju bara småskit som man kan se på kb för 200 spänn två gånger om året. 

nä, skärpning förfan. jag vill bli överraskad när jag kollar bandlistan nästa gång.

ge mig depeche mode. ge mig nåt stort hiphopnamn som the roots.

ge mig roxette!!