Kvartalsrapporten laddar ni ner här.

Anna von Hausswolff – Track of Time

Hon är fin, Anna.

Arcade Fire – The Suburbs, Ready to Start, City with no Children & Suburban War

Jag var lite besviken på The Suburbs först, men sedan har den bara växt och växt och kommer helt klart komma på årets topp tio.

Beach Fossils – The Horse

Trevlig surfpunk. Egentligen är jag rätt trött på sån här musik, men är jag på rätt humör är Beach Fossils rätt fina.

Bill Withers – Harlem

Någon laddade upp Mats Olssons New York-samling från när han, Lokko och Gradvall hade den fenomenala sidan feber för många år sedan nu. Den börjar med den här underbara soulklassikern.

The Books – A Cold Freezin’ Night, The Story of Hip-Hop & Free Translator.

The Books är äntligen tillbaka med deras fina samplingar över cello och dubbelbas och alla knasiga instrument de bygger själva.

Brian Eno – 1/1

Anna T gjorde en lista på skivor på fejjan och jag återupptäckte Music for Airports – och somnade.

Death from Above 1979 – Romantic Rights

Den här låten användes som opening credits till den suveräna tv-serien Human Giant. Bandet har numera lagt ner. Och de hette 1979 på slutet för att James Murphys (LCD Soundsystem) bolag DFA hotade med stämning. Wanker.

Deerhunter – Revival

Jag har inte lyssnat så mycket på Halcyon Digest egentligen. Men jag borde nog.

Doris Duke – I Don’t Care Anymore

Aidan Moffat gjorde en a capella cover på den här och tipsade om den som världens bästa soul-låt. Det är den inte, men sorglig som få.

Edwyn Collins – Girl Like You

Herr Collins spelar på Primavera Club, som jag tänkte åka på, men de pengarna får sparas till sydostasien. Jag laddade ner några album, men han har aldrig toppat det här mästerverket tyvärr.

Elliott Smith – I Don’t Think I’m Ever Gonna Figure it Out

Nej, inte jag heller, Elliott.

Fanfarlo – Atlas

Arcade Fire-komplexet är kanske kvar, men skit i det, det låter ju alldeles underbart!

Gang of Four – I Found that Essence Rare (live)

Jag fick en live-spelning av Zacharias. Den är fylld med guld, men jag har inte betygsatt allt, med andra ord som vanligt.

Ganglians – 100 Years

Ännnu ett band jag sett om jag skulle åkt till Primavera Club.

Girls – Hellhole Ratrace

Det tog mig länge att inse Girls storhet. Det tog mig en spelning på WOW där vi passade upp dem med oerhört många Coronas.

Jens Lekman – The End of the World is Bigger than Love

Jag frågade Jens om han ville spela i Slottskogen som en CS-event, men Luger hade ju bokat en “exklusiv spelning” med honom på WOW. Klockan ett på dagen. Jävla wankers. Han spelade i vart fall en liten spelning solo på Kontiki innan han flög hem till Melbourne. Den var finfin.

John Legend & The Roots – Compared to What

Jag trodde det var en David Holmes-cover, men även hans låt var visst en cover, jää jää, bra skit i vart fall.

Lou Barlow – Too Much Freedom & The One I Call

Skulle varit en av höjdpunkterna på Primavera Club, Sebadohs gamle man.

Madvillain – Accordion, Figaro, Strange Ways & All Caps

Kan vara världens bästa hiphop-skiva. Den jag har lyssnat på i åratal hade dock lite jobbiga promo-grejen inbakat. Det tog mig många år att få tummen ur att uppdatera filerna…

Neil Young – Walk with Me

Jag vet inte om den här är så bra som en fyra egentligen. Men den kanske kan bli? ^_^

Paul McCartney – Uncle Albert-Admiral Halsey

Lokkos fru Lisa Millberg gjorde en < href="http://www.letsmix.com/mix/47492/these_salty_days_are_yours_and_mine" target=_blank>mix där denna var med. Jag borde lyssna mer på hennes nya skiva med Concretes nu.

Pink Floyd – See Emily Play

Laddade ner The Piper at the Gates of Dawn igen. Floyd var helt klart bäst när Barrett fortfarande var med. Efter det tycker jag det är världens mest överskattade band.

Rye Rye – Bang (feat M.I.A.)
Kan någon förklara för mig varför jag satt och drack ljummen folköl vid Linnéplatsen när M.I.A. spelade? Rye Rye krockade med nåt annat har jag för mig. Årets bästa danslåt.

Silje Nes – Crystals

Tänk Stina Nordenstam. Mys.

Slow Club – Me & You

Igår såg jag Blue Velvet. Den här duon har tagit sitt namn från klubben där Izabella Rosselini sjunger på. Bergis.

Sun Kil Moon – Ålesund

Undra vad det är Mark Kozelek gillar med den där hålan jag och Alex spenderade två märkliga månader i för fyra år sedan… Vem ska med och se honom på Park Lane (av alla ställen) den 26:e oktober? Jag och Olof S ska gå.

Säkert! – Fredrik & Dansa, fastän

Jag är säker på att det kommer komma fler höga betyg från denna om jag tar mig tid att betygsätta!

Velvet Underground – Rock & Roll

Klart som fan att Mats Olsson hade med Velvet på sin New York-samling. Velvet ÄR New York.

Yo La Tengo – Periodically Triple or Double.

Jag är för tillfället helt otroligt jävla trött på cyklar. Båt är vad det ska vara! Cykel-Stefan har gjort bort sig en gång för mycket nu. Jag lämnade in Sofies 70 år gamla, oerhört vackra cykel, kallad »Renen«, så skulle han kolla om det finns nåt att göra åt de icke-existerande bromsarna. Det slutade med att han snodde kedjeskyddet, han sade att han slängt det. My ass, att han gjort det. Han har vurmat de vackra gamla kedjeskydden både till mig och Frans. Vidare har han pajat två av Christians tre växlar och sagt att man ändå bara behöver en växel i stan. Sic.

I tisdags kändes det konstigt med luft i min “vanliga” cykel, den fina Rex jag köpte häromåret, jag pumpade den hos den fina handlaren i Bräcke och cyklade vidare, det kändes knasigt och i backen ner mot Vågmästareplatsen brast ett pistolskott och när jag ändå tänkte lämna in den på Cykelringen. När de sedan “lagat” den får jag tillbaka den med ett helsvart däck (den har väldigt snygga däck med vita däcksidor) och en växel som fastnat på sjuan. Och de tar de fyrahundra pix för. Jag klagar hann inte klaga förrän i måndags och nu får vi väl se hur mycket notan hamnar på denna gång.

Till på det har jag fått två cyklar donerade till mig, eller till BikeSurfing, som är en vidareutveckling av CouchSurfing, att man ska kunna låna en cykel när man är i en ny stad – det är ju det i särklass bästa sättet att se en ny stad. Problemet var att det Nya Zeeländska paret som gav mig cyklarna inte kunde ta med dem på tåget från Köpenhamn så för några veckor sedan tog jag ett billigt Tradera-tåg ner och började cykla den ena norrut. Jag försökte soffsurfa och enda värden jag hittade bodde i en liten hydda, två gånger två meter, med sin man två mil öster om Ängelholm. Det blev en fin cykeltur med överskattat Louisiana i läkande bara fötter och totalt elva mil innan jag fick ta mig ett dopp i deras lilla, lilla sjö. Hippieparet jag hamnat hos höll på att bygga ett hus bredvid sin hydda, men nu när de bott där i ett år ville de inte flytta därifrån. Jag fick sova i huset, ett loft där jag somnade väldigt snabbt. Dagen därpå var det trögt, jag hade fått ett random samtal av Jonathan som undrat om billigt boende i Köpenhamn och annonserat att han ämnade att åka hem under denna söndag. Med det i bakhuvudet och den sega Hallandsåsen gick det jävligt trött. Jag cyklade till Mellbystrand och lade mig och sov och åkte sedan hem med J och Erica. Den cykeln blev stulen förra helgen. Härligt. Så nu planerar jag att hämta den andra, som en amerikanska lånade att cykla till Fredrikshamn med. Om den var lika snabb som den jag cyklade från Köpenhamn säljer jag nog av min “vanliga” (till våren när folk vill köpa’n naturligtvis) och fixar en annan som får vara CS-cykel.

Jää jää, nog ordat om dessa satans cyklar, de senaste två helgerna har det åkts båt. Förrförra åkte jag, Frans och Chrille ut med Frans far Lennarts snipa och hade det otroligt lugnt, sansat och trevligt. Gött och komma ifrån lite och äta lite gött, vettni. Den senaste helgen var vi ute en snabbis med fars båt, jag, far och Rolf. Rolf är fars sambos före detta. Det var en lite märklig konstellation, men vad skönt det var att än en gång puttra ut runt Ulvön och Oxholmen. Jag funderar på om man borde styra upp nån liten tillställning på den där lilla dansbanan som är på Ulvön. Bara låta några artister spela akustisk och så tältar man ikring. Någon som är pepp på idén? Jag tänker ASS, kanske Sofia (Casal Ventoso) och vem som helst som är pepp. Det vore nåt nu när man missade den där Clandestino på landet-grejen.

Jää jää, i min sjuka hjärna (just nu med feber) gillar jag just nu att Arcade Fires The Suburbs läckt.

Arcade Fire – The Suburbs

Förrförra veckan satt jag och funderade på om man skulle ta en road-trip till Dalhalla, ni vet det stora kalkstensbrottet i Dalarna som den gamla operasångerskan Margareta Dellefors lade grunden till genom vad sägen säger, att de testade akustiken med att släppa en tändsticksask. Det låter lite väl skrockfullt, men men. Jag satt i vart fall här vid datorn och kollade, samtidigt fick jag ett mail med att en soffsurfare från Götet, Christian, skulle åka upp med en vän och hade platser kvar i bilen. Sicken flyt! Så vi trängde in oss, jag, Sofie och Josiah, som soffsurfade hos mig vid tillfället och drog iväg i den gula bilen, fick man slåss konstant i den då? Spelningen var suverän, bandet var dock lite obekväma med vallgraven till publiken så de hade byggt en provisorisk bro där sångaren kunde gå fram till publiken, en av de andra i bandet hoppade helt sonika i vallgraven. Jag tyckte de spelade lite väl högt för att akustiken skulle komma till sin fulla rätt, men som de själva sa “this is a rock concert”. Tja, jag hade hellre sett lite lägre volym, men när jag kom över det var det bara att luta sig tillbaka och njuta. De håller fortfarande klass och titelspåret från nya skivan växer. Resten av skivan borde läcka snart.

Atlas Sound – Walkabout (w/Noah Lennox)

Jag är inte så mycket för Atlas Sound, tycker det är väl tråkigt. Sånär som denna klockrena låt som David hade med på en spellista till sin syster, där Animal Collectives Panda Bear hjälper till.

Beach House – Play the Game (Queen cover) & The Arrangement

Beach House fortsätter att vara favoriten i Bobs hus. Här med en fin Queen cover och en b-sida från Zebra-singeln. Bör ej missas på WOW, Victoria Legrand head-bangar gärna med till sin musik. Det är fint.

Bob Dylan – Maggie’s Farm, It’s All over Baby Blue, If Not for You & Wigwam

Jag laddade ner lite mer Dylan. Wigwam är den där fina vi alla kommer ihåg från Royal Tenenbaums-soundtracket.

bob hund – Festen är över

bob hund är tillbaka med en fin ep där andra låten är allra finast. Fin video också.

Born Ruffians – What to Say

Kanadickerna i Born Ruffians är tillbaka med en ny platta, jag tycker de är mycket underskattade och det här är nog kvartalets allra bästa låt som i vart fall jag kan känna igen mig i. When I wake up I’m speaking slow, when I get drunk I’m speaking more, get to drunk and I don’t speak at all, get to close to you and I don’t know what to say…

Broken Social Scene – World Sick, Texico Bitches, Art House Director & Water in Hell

BSS är tillbaka med bravur, helt klart ett av årets album. De var dessutom skitbra på Primavera. Lite kasst var det dock att man fick välja bort bandets producent, John McEntires egna band Tortoise för att se BSS, men de förstnämnda har blivit för jävla tråkiga ändå…

The Chemical Brothers – Let Forever Be

Kommer ni ihåg den här suveräna låten där Liam Gallagher gästar ack så fint. Ah, svunna tider…

The Doors – Love Me Two Times & People are Strange

När jag jobbade på fiket i England gick jag alltid och sjöng på People are Strange när jag diskplockade.

Dosh – Airlift

Finfina beats.

Fol Chen – Cable TV

Jag laddade ner en skitbra spelning som Liars gjorde i Williamsburg och nånstans där tackar Andrew förbandet med att kalla dem för det bästa bandet just nu. Tja, jag håller inte riktigt med, men den här låten var riktigt skön.

Gregory & The Hawk – Oats We Sow

Ni har väl inte missat den här übersöta tjejen och hennes underbara röst?

Koop – Strange Love

Koop släppte en samlingsskiva där den här nya låten var med. Me like.

LCD Soundsystem – Drunk Girls

Vissa dagar gillar jag honom inte alls, vissa kan jag inte sluta dansa. Men nån New York, I Love You bjöd inte skivan på.

Magnolia Electric Co. – Leave the City

“Broke my heart to leave the city, I mean it broke what wasn’t broken in there already.”

Micah P. Hinson – Beneath the Rose

Jag vet inte varför det tog mig så lång tid att kolla upp den här killen. Riktigt duktig.

Miles Kurosky – An Apple for an Apple

Han kom med än en gång nu när även albumet släpptes. Beulah, älskade Beulah, jag måste än en gång tipsa er om The Coast is Never Clear. Skaffa nu innan sommaren tar slut, en skiva jag ofta spelar i värmen!

The National – England & Sorrow

Helt klart de låtarna som jag älskade mest på nya plattan. Ingen Boxer, men den är ju mer eller mindre omöjlig att toppa.

Nina Simone – Since I Fell for You

Nina hade världens bästa röst. Men det visste ni redan.

Phantogram – Mouthful of Diamonds

Mmm, beats…

Pugh Rogefeldt – Love, Love, Love & Dä ä Bra, dä ä fint

Ja, dä ä dä! Jag respekterar Janne ‘Loffe’ Carlsson mer och mer ju längre tillbaka i tiden man går. Tänk resonemanget Jack Black har i High Fidelity om Stevie Wonder…

Ratatat – Neckbrace & Bob Gandhi

Helt klart årets bästa cykelplatta.

Youth and Student Travel – Summertime

Jag läste i Madeleines blogg om den här underbara, Girls-doftande dängan som några Stockholmare gjort. De var dessutom så snälla att de skickade mig en mp3a när jag mailade dem. Fint så. Man blir dessutom glad av videon.

Dessutom kan jag tipsa om att jag gjorde en lista med vika dagar band på Way Out West spelar här. Ses där!