Bob Dylan – The time they are a-changin’.
Kalender hävdar två veckor passerade sedan inlägg senast skrevs. I stad som aldrig sover tycks det ett par dagar. Händelserika dagar. Veckor med avskedsfester för hemvändande praktikanter. Intensiva, vemodiga avslutningsfester och tillsynes utan slut i såväl antal som tid. I det senare återfinns illusionen. De händelserika dagarna, som kalendern hävdar två veckor, har varit en tid av uppbrott och brutna sviter.
Under hela mitt liv har jag slarvat bort eller haft sönder tre saker. Förutsatt att vi exkluderar mössor som jag har en naturlig fallenhet för att förirra. Eller cyklar där jag fått sex utav fem bestulna. Meningen innan är korrekt, på så vis att det sjätte vidundret med sitt fantastiska bockstyre, endast var lånat från kusin då det stals. En tröja som jag inte längre minns hur den såg ut eller hur den försvann. En drygt femårig Nokia 3310 som jag lämnade på Bodele hållplats efter att ha simmat in en soppatorskad segelbåt en vindstilla dag för att därpå från Rödö resident låna en cykel till nämnd hållplats för resa mot fotbollsträning. Som tredje attiralj åsyftas ett par ljusa jeans som uppbars i Stockholmsk TV4 studio då Göran P fick bekänna färg inför valet 2002. De slutade sitt jordeliv abrupt en kort tid därpå då god vän bestämde sig för att tömma mage på mina ben. Via uppbrott med god vana har svit brutits.
Telefon försvann för omkring tre veckor sedan. Helg därpå mötte sexårig Mp3-spelare sin skapare. I lördags blev jag bestulen på min väska i tunnelbanan och i ett trollslag var förutom nämnd väska även favoritkostym, solglasögon, slips, skjorta, kreditkort, CSN-kort, FN legitimation, samt mitt av Posten utfärdade och sedan fem år tillbaka utgångna (!) ID-kort på vift.
I materialistiskt manfall återfinns tröst i ny god vana. Sedan den 27 juli rakas Förenta Nationernas lall in på Chaseiskt lönekonto. Kontraktsförlängning a tre månader sker på fredag. Oförtjänt låg lön som blir bra via FN anställdas frånvaro av skattebetalande. Vän av skatt vänslas med skattebefriandet. Via anställning terminerades svensk Kammarkollegiansk studentförsäkring. Däri finns mycken ironi. Svenska medborgare (i Sverige) har bättre sjukförsäkring än FN-anställda. Personlig ironi favorit är dock att väska stals vid unikt tillfälle. För första gången någonsin stod jag utan försäkring.
Vad som sker då kalendern hävdar mitten av november passerat återstår att se. Din gissning lika god som min. Enda vetskap består i gränslande av mammon. Materialistiskt manfall skall ersättas. Skattebefriat lönekonto åtfaras. Förhoppat sparande skjuts på framtiden. Fördold framtid känns intressant och spännande. Vetskapen i att inte veta lockande. Ostronet världen, Sverige reservplanen. Via känsla att förlust är lika mycket vinst som en seger, finner oförsäkrad trygghet och framtidstro.