Igår kväll trillade jag in på Kunskapskanalen, en film av Rainer Hartleb gick. Det var Hildburghausen. En film om en familj på den östtyska vischan, som Hartleb följt under ett decennium, både för och efter murens fall. Den är ganska dåligt filmad, och på kvalitén att döma ser det ut som VHS, men den är satan så fascinerande. På gränsen till genialt. Det var länge sen jag hajade till inför en dokumentär, som jag gjorde igår kväll. Dels får vi se rörliga bilder från ett förflutet i Östtyskland. Vardag blandas med lyckliga semesterögonblick. Även Hartlebs egna dokumentation följer en väldigt anspråkslös vardag, och det är först och främst den jag fastnar för. Vardagsbilder som inte handlar om någonting, samtidigt som de faktiskt skildrar en av vår tids mest avgörande omvälvningar, murens fall. Denna dubbelhet blir magisk. Och jag känner att jag verkligen gillar Rainer Hartleb. Det var uppfriskande att se den här filmen, i synnerhet i paritet till hur människor framställs på tv idag. Svt, som är en public servicekanal, går längre o längre mot att ta över de kommersiella kanalernas motton. Desto högljuddare desto bättre. Hildburghausen kändes som en motvikt till det hysteriska, ospontana och konstruerade tv-landskapet. Jag bugar och bockar!
Heppåre
Visa kommentarer (4) »
Jag skall analysera kommande trender återkommer inom kort med prediktion.
Kul analys föresten. Känns som att du kan bli en av aspiranterna till nästa programdirektör på svt. Frågan är då vilken som är nästa trend?
Nej. Det é klart. Vi kan ju ta o lägga ner. Men nånstans tror jag på vikten av att ha en stark public service – radio/tv. Därför känns det trist att se svt sakta men säkert balla ur.. men men. Kunskapskanalen finns ju alltid.
Jag när känslan av att TV-tablån följer följande mönster:
1. titta på ett program som visar hur några människor har det dåligt;
2. titta på ett program som visar hur några människor har det bra;
3. titta på ett program som visar hur några människor hjälper några andra människor som har det dåligt att få det bra.
Så rullar det på mån-tis-ons-torsdag och på fredag blir det musikunderhållning så att man får lite feeling inför lördag då det bjuder sig att visa mer härlig underhållning (gärna av sådant slag att man känner sig lite delaktig på köpet!). På söndag blir det sport för hela slanten.
Nu kommer min poäng med att författa detta svar: Om man nu tycker att det är så förbannat dålig TV i tid och otid (som jag och du menar), varför då inte kort och gott sluta att se på TV? Om det är eftertänksamhet och kvalitet man vill åt genom informationsförmedling så finns det ju 100 andra kommunikationskanaler och uttrycksformer som står till buds. Jag förstår inte fullt ut detta kramande om SVT som den ultimata bastionen för kommunikationsförmedling.
Vi har varit i Budapest. Det var fint.
Visa kommentarer (3) »
Viskukar är vi allihopa, allihopa…
“Viskuk” är väl en nedsättande term för trubadurer, om jag inte minns fel.
om man byter förstabokstav på titelns två ord på hipp hopp jönet blir det ännu mer roligt
Jag och Elin var på Sicilien förrförra veckan. Det var en välbehövlig resa och semester i ett sagolandskap där den goda maten blev varje dags stora händelse. Bilden ovan kanske inte avslöjar Siciliens kulinariska smaksensationer, men jag kan lova att det var något extra.
Det här är staden Cefalu, dit vi tog oss från Palermo. Som alla småstäder på Sicilien är även Cefalu ett pitoreskt mekka. Här regerar gubbarna. Till höger i bilden ser vi två av dom. De finns överallt, i synnerhet på torgen. Om man ser till de små byarna på Sicilien så kan man få uppfattningen av att det endast bor gubbar här. De går ofta i flock, arm i arm. Myser, diskuterar och äter glass! Kvinnorna eller snarare gummorna däremot kunde man få en skymt av på balkongerna. Där tvätten skulle in eller ut, eller så kanske lägenheten skulle luftas. Tydlig fördelning helt enkelt!
Vi hyrde bil från Palermo, och styrde kosan upp i bergen genom ön ner till sydkusten. På en turistinformation i Cefalu frågade vi om tipps på fina vägar över bergen, och fick till svar att “Nej, för guds skull, där kan ni inte åka. Åk tillbaka till Palermo, o ta motorvägen neråt”!!! Helt vettlöst, enligt oss. Här finns ett makalöst landskap, som inte liknar något annat, och på vägen de mest sagolika små bergsbyar, och de hävdar att vi ska ta motorvägen!?? Och bergsvägarna var det absolut inget fel på, så vad är felet?
Gränd i medeltidsby någonstans mellan Cefalu, och sydkusten.
Götheborg syns i vänster kant, o älvsborgsbron i höger. Från pittovyer i Italien till Göteborgs framsida.. Efter Sicilien väntade vardag, Bob och en vår. Underbart. Igår skejtade jag in nya betongparken vid Färjenäs, och tog sen en kaffe på Eriksberg med tidning och ett vårligt hoppingivande sinne. Promenerade därefter hem, och lyssnade på Kino på podden. Ett väldans bra radioprogram om film, som inspirerar och skapar lust. Känslan av att jobba med film kändes så uppenbar, och självklar på nåt underligt vis (det gör den inte alltid). Mitt stalltipps är i vilket fall som helst programmet om filmmusik från nån gång i vintras.
Broa i fett motljus från södra älvstranden!
Bob i fet grimas på Kville biljard.
Visa kommentarer (2) »
Jodå, mkt pitto, men jag föredrog de mer isolerade byarna i bergen. Och Trapani (som vi inte såg så mkt av, men det verkade lovande). Men att man kunde rida i Cefalu visste jag ej.. det får bli nästa gång, utan snuva..
Var i Cefalu häromåret! Bästa resan på länge. Håller med om gubbarna och glassen=)
Mitt starkaste minne är en ridtur i bergen- höll på att dö av allergisk chock. Tog mig en och en halv timmes fräsande och nysande på hästryggen innan jag fattade att det var hästen som höll på att ta död på mig(och inte skitstark italiensk pollen).
Med på resan hade jag ett stycke toalettpappers-ark. Gentilt det.
Men som sagt, väldigt mysigt ställe
dagens ord; “skitlurigt”. Tänk göteborska, tänk Leif Loket Olsson, tänk Carl Einar Häckner, tänk Glenn Hysén. “skitlurigt”.
Visa kommentarer (4) »
Hehe, jag det där låter ju som en ordentlig fullträff, som är få förunnad!!
Magnus: Du har en familj, men kunde egentligen ha fått grande Loket.
Jepp. Jag och loket Olsson fick feeling i rosa nyans på risåsgatan. När romantikens vindar viner vårdagar som denna, händer det att jag drömmer mig tillbaka.
Idag kanske Lokets häst vinner Olympiatravet på Åby, det står det i tidningen. Härom sommaren stötte Loket även på Mange i spelbutiken på Risåsgatan. Lokets smak för muskulösa unghingstar står sig starkt.
For ovrigt hqtqr jqg frqnskq tqngentbord sqnqr so, qtt snqbel-q kqn ,qn tryckq till utqn nqgrq shift- eller qlt-tqngenter;
Visa kommentarer (5) »
Vi borde blanda Praise You och den har och upptrada pa Frolunda Torg. Heylisa 3.0; interpretiv dans.
åh jag tycker om!
Om jag ändå kunde. Momma won’t let me. Kom hem istället, ditt as!
Well, det var bara Fiya som jag älskade från förra skivan och den var allt med i en kvartalsrapport… ^_^ Och ja, kom och se henne på Primavera nu då!
Precis vad jag behövde denna sena timme! Varför har du inte tvingat på mig detta fantastiska tidigare?
Flaming Lips senaste låt har släppts på youtube i 12 olika filmer som ska spelas upp simultant. Då behövs det 12st smart phones och är det något som finns på mitt jobb så är det smart phones så idag samlade jag ihop 12 pers så testade vi konceptet. www.youtube.com/flaminglipsfree
Det var ganska roligt men även ganska smärtsamt, med olika responstider vid knapptryck och olika metoder för att cacha filmer så tog det ett par försök att få det rätt. Och när man väl fick det rätt så är det ju noise rock som spelas så man står där och tänker “jaha, synkat oljud…”
Visa kommentar (1) »
WTF! Inget mail från dem om det, muppar. De släppte ju Zaireeka för femton år sedan som man måste spela fyra skivor samtidigt för att uppskatta. Ärligt talat ingen hit, men det är ju kul att de fortsätter leka. Jag har en tanke om att de eventuellt kommer ändra sin “galnasta-jävla-konsertupplecelsen” lite snart då de i sommar spelar hela Soft Bulletin i London. Den plattans turné kommer jag ihåg att Lokko sa var löjligt tråkig, med en pretentiös Wayne med fejkblod segandes igenom låtarna. Jag antar att de lärde sig en läxa och efter Yoshimi har det ju rullat på i åtta (tror jag) år nu. Men det är ju fortfarande skitkul, ta dig en trip till Barca i slutet av maj vettja. Ses där!
Här kommer min bandlista på snygga namn, banden råder det dubbel mening om:
- Obligatorisk tortyr
- Totalt Jävla Mörker
- Apati
- Aktiv dödshjälp
- Japanische Kampfhörspiele
- Krieg
- Fuck off and Die!
- Vapenlicens
Så jävla grymma namn, det jag gillar är att det liksom har kramats ur läskigheter till den milda grad att man har blivit saklig. Här kommer tre egna förslag:
- Gevär
- Fruktansvärd ångest
- Avfall
- Turist köper barn
Sen kommer man ju osökt att tänka på tidernas bästa låttitel… För er som inte visste så är det “Killed by death” av Motörhead.
-“Okay guys, we need to sound real evil, sing about something that will creep the shit out of people”
-”Let’s sing about death” (won’t cut it, your grandma will die, that is not scary enough)
-”Lets sing about getting killed” (kinda scary but has been done before)
-”How about getting killed by death” (wtf does it even mean? i think we are on to something here…”)
Visa kommentarer (8) »
köttgrottorna är förvisso kanske ett bra bandnamn, men jag tycker inte att det låter så farligt.
Köttgrottorna då?
på något paradoxalt sätt tror jag lemmy är en av få personer som lyckades ta sig genom 80-talet med någon sorts värdighet. det paradoxala ligger i att han inte hade nån varken före eller efter…
Bilden är Fedda upp i dagen, om si sådär 20 år. Cool snubbe.
Och då hade jag inte sett Bobmedbarniknätbilden.. Makalöst Bob!!
Haha. “Turist köper barn”. Kan bli en klassiker.
The robed groper. Du får nästan skriva något om ditt möte med munken här också, tycker jag. Med Heylisa-exklusivt innehåll.
Marcus, mycket uppskattad lista. Det är smidigt att kunna ta del av det enda positiva med punken utan att behöva konsumera den själv. Förväntar mig uppföljande lista gällande dito albumtitlar.
Jag undrar var du fick den sista namnidén ifrån. Jag vill således lägga till:
Homomunk.
Fjärde kvartalsrapporten 2010.
8 February, 2011, klockan 11:40
Etiketter: Ariel Pink's Haunted Grafitti, Babe, Billy Bragg, Black Lips, Bright Eyes, Chris de Burgh, Fruit Bats, Glasser, Glenn Kotche, hajen, Håkan Hellström, Idiot Wind, Jane Birkin, Konono N°1, kvartalsrapport, Malcolm Middleton, Nick Cave, Paul Simon, Red House Painters, Serge Gainsbourg, Spacemen 3, Sufjan Stevens, Talking Heads, terror, the national, The Smiths, Tindersticks, XTC, yo la tengo
7 kommentarer
Jag hade ju inte tänkt göra nån kvartalrapport för slutet av 2010, men men, här kommer den ändå. Och ni, mina kära heylisor som inte fattar varför jag gör dem, det finns folk som addar mig på last.fm för att de gillar dessa tips. Jää jää, det är som vi kommit överens om: skriv vad fan du vill!
Jag sitter för övrigt i ett hotellrum i Nha Trang och missar solen idag. Så är det när man är internetförtappad. Jää jää. Torrentfilen finner ni här. Hjälp mig gärna att seeda då jag inte har möjlighet att göra det hela tiden.
Ariel Pink’s Haunted Grafitti – Round and Round
Na-na-na-na!
Babe, Terror – Summertime our League (Four Tet Rework)
Vete fan om den här verkligen platsar som en fyra, men men. Originalet är inte värt mer än en tvåa.
Billy Bragg – Ideology & There is Power in a Union, Chris de Burgh – Lady in Red, Nick Cave and the Bad Seeds – Jacks Shadow, Paul Simon – Graceland, The Smiths – Panic & Unloveable, Spacemen 3 – Losing Touch with My Mind, Talking Heads – Wild Wild Life, XTC – Dear God. Yo La Tengo – Living in the Country.
Jag gjorde ett blandband (ja, ett C-90) till Camila när hon fyllde år. Hon är ju född 1986 så det blev ett band med bara låtar från detta lågvattenmärke till musikår. Egentligen borde det bara vara hela The Queen is Dead och Bigmouth Strikes Again som utfyllnad. Men det är ju inget blandband. Det var en rolig utflykt i musikhistorien där jag bland annat lärde mig att Radiohead tog sitt namn från en låt av Talking Heads. Så så.
Black Lips – O Katrina!
Se Scott Pilgrim vs. The World! Bra skit och jävligt bra musik!
Bright Eyes – Cooyote Song
Och nu har hela skivan kommit. Yay!
Fruit Bats – Tegucigalpa
Hittade en turné-cd med Fruit Bats där den här fina fanns.
Glasser – Mirrorage
Ni ska väl till Barcelona och Primavera i år?
Håkan Hellström – River en Vacker Dröm & 2 Steg från Paradise
Jag gillade verkligen den nya Håkan-skivan. Bästa sedan debuten, som för övrigt är 2000-talets bästa svenska skiva, eller? De däremellan brukar ha några bra spår, men inget har ännu kommit i närheten av första skivan i mitt tycke.
Idiot Wind – Uranium
Sjukt duktiga Hajen har bytt namn. Efter en go gammal Dylan-låt. Fint så.
Jane Birkin et Serge Gainsbourg – Je T’Aime Moi non Plus
Finns det nån porrigare låt?
Konono N°1 & Glenn Kotche – Traducteur de Transmission
Från en samlingsskiva (“Tradi-Mods vs. Rockers – Alternative Takes On Congotronics, Vol. 1″) där folk som inspirerats av afrikansk musik (som alla indiemusiker gjort det senaste åren ger nåt tillbaka. Typ.
Malcolm Middleton – Love Comes in Waves (live in Zürich)
Gamle Arab Strap multiintrumentalisten sköter sig även i Schweiz.
The National – You Were a Kindness
Hittade en “expanded edition” av High Violet där denna fina fanns med. Spelar också på Primavera. Kom kom!
Red House Painters – Michael
Denna fina har jag lyssnat på många gånger, men jag hade faktiskt aldrig lyssnat på Down Colorful Hill, som Olof S hade som favorit bland RHPs verk.
Sufjan Stevens – Casimir Pulanski Day
Mys. Jag har fallit för Sufjan till slut.
Tindersticks – Can We Start Again?
En av Tindersticks allra bästa låtar!
Visa kommentarer (7) »
C: Spela filmen? Hm, måste jag förgöra dig då? ^_^
Se Scott Pilgrim vs. The World?! Spela säger jag. Sjukt svårt fast roligt tv-spel.
Och då hade jag inte sett Bobmedbarniknätbilden.. Makalöst Bob!!
räddade den här morgonen
Nu kan du gott dra dig tillbaka och leva på den kommentaren resten av Internet-livet, Marcus.
Hahahaha. Kan vara den roligaste kommentaren på heylisa någonsin.
kanske den mest stötande bilden någonsin på heylisa och då räknar jag in den där du stod naken med sylt i håret. Det ser ju för fan precis ut som du köpt ett thai barn av en mycket nöjd far…
Som det kan gå. Heylisa.net var nere under en okänd tid pga. icke förnyad domän. Var det någon som märkte något? Olé!
Visa kommentarer (6) »
That means I own you money, ey! Och inte fan märkte då jag det förutom att ett bumpat mail fick sin förklaring.
Det är filmfestival nu David. Då märks inget annat.. (för min del)
jag märkte’t också.
Det var precis vad Heylisa behövde höra.
ja me
klart jag märkte.
Jag är som ni nog alla vet ute på resande fot. Just nu är jag i en mysig liten håla på det Filippinska höglandet, Sagada. Här har jag hamnat efter att jag mötte en trevlig Schweizare i mitt dorm i Boracay. Vi ville båda se de ståtliga risterasserna här uppe i norr och bestämde oss att resa en vecka tillsammans. Sånt gillar jag. Förutom den uppenbara anledningen att slippa mörkret där hemma är den här resan en test av mig själv. Jag har rest en del, men jag har alltid valt väldigt enkla saker, jag åker till Mexiko när Fedda bor där och så vidare. Europa är ett undantag, det är ju praktiskt taget likadant som Sverige ändå. Här borta får man se sidor av världen man inte vill se. Det vill man inte alltid ensam, igår var jag till exempel i en grotta fylld med ett hundratal kistor – själv. Det var ärligt talat lite spooky. Att vara ensam innebär att jag måste finna nya människor, att bli mer framåt. Just nu har jag fastnat i denna mysiga håla med Tobias, som har en skadan fot. Kanske borde jag åkt till Baguio ikväll och kollat läget där, men jag känner för att bara ta det lugnt här, även om vi kanske inte umgås så mycket, just nu tittar han på Bourne Identity på tvn utanför och jag surfar. Vi kanske umgåtts för mycket. Imorn lämnar jag i vart fall honom här för att ta mig till Angeles, ett ställe som endast nämns i förbifarten i min Lonely Planet med att där kan man ha oturen att se barnprostitution. Då jag åker med Asiens motsvarighet till Ryan Air, Air Asia, härifrån så känner jag inte för att åka ner till Manila och sedan backtracka två timmar till Clark, denna före detta amerikanska flygplats. Man kan givetvis räkna ut med röven att det var på grund av många kåta amerikaner som gjort Angeles till prostitutionens högborg. Tydligen var det tio gånger värre innan drog sig tillbaka från Clark i början av nittiotalet. Eftersom inte Lonely Planet har några förslag på var man kan bo i denna märkliga håla tog jag kontakt med en snubbe på CouchSurfing, som lovade att man aldrig ser barnprostitutionen i Angeles utan att den enda man ser är i ordnad form med damer med ID på de olika barerna. Märklig stad, men ärligt talat är distriktet av Manila där alla hostel ligger, Malate, ungefär likadant. Tydligen gay-distriktet sade några Filippiner vi träffade där förra veckan, men det var inget Christopher St i vart fall. Jag flyger till Kuala Lumpur för en natt och sedan vidare till Saigon där jag nog ska soffsurfa hos en 47-årig britt som är lika lyrisk över cyklar och bärs som jag (han hade till och med importerat nån speciell sorts öl och var gräsänkling. Det innebär nog att vi firar Tet-offensiven på min födelsedag, yay!